Fortsätt till huvudinnehåll

Flumparasiter!

Från Wikipedia om parasiter:
Hos forntidens greker användes uttrycket ursprungligen dels om religiösa tjänstemän som betalades genom att de uppbar helpension, dels om medföljare till högre ämbetsmän som medbjöds i officiella sammanhang.
Jo, jag tycker nog att det passar bra med att beteckna en stor del av fiinkulturen som parasiter i denna betydelse. De kräver mer och mer pengar för att göra något som inte berör det stora flertalet överhuvudtaget, de bara hänger med och belastar samhällskroppen.

Bort, bort, bort

Jag tycker det är bra att den symboliska frågan om vissa utvalda konstnärers inkomstgarantier lyfts upp och tas bort. Använd pengarna till riktade projekt istället för att belöna någon föredetting med mer än dubbla garantipension.

Ingen påverkan

Lena Mellin sätter fingret rakt i en intressant frågeställning:
Garantin omfattar högst 157 personer. Det vore intressant att få veta hur man kom fram till det antalet. Det kan ju finnas fler som har ”stor betydelse för svenskt kulturliv”. Eller, ve och fasa, färre.

Mer om...

(anti)FeminismJämställdhet
PolitikMarklundsfejket
Om bloggenAnnika Östberg Deasy



//Zac, påminner om min bloggläsarundersökning

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Kommentarer

  1. Personligen tilltalas jag faktiskt av tanken på att ha en grupp duktiga och kreativa människor anställda av staten med uppgiften att skapa konst. Hitta på intressanta överraskningar, bryta vardagen lite grand. Oekonomiskt och överflödigt men roligt och intressant.

    Livslön tycker jag dock ska bort, det är alltför kravlöst. Myrdal har tydligen livslön och använde de pengarna till att resa till indien... När bidrog han senast till 'konst'? Jag kan inte påminna mig när det senast hände att en konstnär med livslön vidrörde min tillvaro på positivt eller åstadkom något intressant.

    (Riksdagsledamöter har livstidspension efter ett par år. Det är mångdubbelt fler än de 157 konstnärerna med livslön och var och en får mångdubbelt mer i månaden.)

    SvaraRadera
  2. Jag har inga problem med att staten köper in konst - genom arbetsstipendier. Det är det kravlösa jag vänder mig mot. Människor som till stor del levt på bidrag utan motprestation.

    Arbetsstipendier är en perfekt väg att gå. Vad gäller pensionen för riksdagsledamöterna så tycker jag de skall ha en temporär pension som räknas av mot inkomst - under, låt oss säga, 300dgr. Som en "omställningsförsäkring" - ungefär som a-kassan... ;O)


    //Zac

    SvaraRadera
  3. Personligen tilltalas jag faktiskt av tanken på att ha en grupp duktiga och kreativa människor anställda av staten med uppgiften att skapa konst. Hitta på intressanta överraskningar, bryta vardagen lite grand. Oekonomiskt och överflödigt men roligt och intressant.

    Livslön tycker jag dock ska bort, det är alltför kravlöst. Myrdal har tydligen livslön och använde de pengarna till att resa till indien... När bidrog han senast till 'konst'? Jag kan inte påminna mig när det senast hände att en konstnär med livslön vidrörde min tillvaro på positivt eller åstadkom något intressant.

    (Riksdagsledamöter har livstidspension efter ett par år. Det är mångdubbelt fler än de 157 konstnärerna med livslön och var och en får mångdubbelt mer i månaden.)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Spam, rasistiska och liknande kommentarer tas omedelbart bort. Ovidkommande, reklaminriktade och förvirrade kommentarer kan också tas bort utan misskund.
Inlägg äldre än en månad modereras, så ha tålamod för publiceringen.
Kontakta mig om du tycker dig ha blivit felbehandlad eller om du vill anmäla någon opassande kommentar.
Och du, snälla, håll dig till ämnet.
Alla kommentatorer står för sina egna åsikter.

Populära inlägg i den här bloggen

Enkelt matematik med SD:s egna siffror

Sverigedemokraterna(SD) går ut hårt med sin våldtäktsstatistik. Ingen direkt överraskning att man håller sig till noga utvalda siffror som styrker partiets genomgående tes att det är invandrare och invandringspolitiken bakom alla problem i samhället. Ettsvarspartiet Jag blir så road av anklagelsen från SD-håll att Piratpartiet "bara är ett enfrågeparti". Och visst så är det - det är bara demokratin som är i riskzonen och förtjänar denna fråga. SD är dock och förblir ett ettsvarsparti - "det är invandringens fel". Försök att ställa vilken fråga som helst, svaret kommer bli "det är invandringens fel". Lite mer jämförelser i slutet... Men våldtäkterna har ju ökat JÄTTEMYCKET?? Den lavinartade svenska ökningen är, precis som de flesta egentligen vet - att man låtit våltäktsbegreppet innefatta en massa andra sexuella brott ( mm ) - inte som SD ohederligt låtsas påvisa att ökningen enbart handlar om flyktingströmmarna. Mer socialklass 3 än "kultur"?

Nu får vi lugna oss ett par hekto...

Detta känns som ett av de mer viktiga blogginläggen jag gjort under denna valrörelse. Den vulgära kampanjen där man plockar upp utförsäkrade extremfall emot Alliansregeringen känns både osmaklig, fördummande och rent ut sagt ovärdig en svensk valrörelse. Lovvärt försök Och nej, det handlar absolut inte om att jag negligerar eller nedvärderar svårt sjuka människor med berättelser som är svåra att ta in. Det handlar om att vi nu får dessa extremfall uppslagna på löpsedlarna som om det vore det normala. Det handlar dels om fyrkantig byråkrati och ett lovvärt försök att rensa upp i det svårnavigerade träsk som sjukförsäkringsfrågorna vuxit upp till under de senaste 20 åren. Ja, mer om det lite senare i texten. Tragik i kubik (se update under min signatur) Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom som får hennes kroppsdelar att växa okontrollerat. Hon kräks ofta av sina smärtor och kommer enligt läkaren aldrig kunna arbeta igen. Men Försäkringskassan vill att hon söker jobb – socia

Och verkligheten då?

Är inte detta (går-)dagens, för att kanske inte säga årtiondets sämsta rubriksättning på ledarplats , någon ledarplats, alla kategorier? De jämställer således en person som fällts för dråp och för dubbla mord , dömd enligt konstens regler i en demokrati , som skall avtjäna resterande straff i sverige. en som fängslats och torterats för att ha utfört sina journalistiska principer och skrivit om demokratiska reformer i hemlandet ...  Jag trillade först på Expressens ledare på Nyhetstorken , men var tvungen att kolla upp om det verkligen var sant - trodde faktiskt först att det var en photoshoppad bild... Jag tror jag spyr! Men det är ganska symptomatiskt för historien om Annika Östberg , även om det är draget till sin extremaste spets av (den numera arbetslösa, hoppas jag) rubriksättaren på Expressen. Vi har gott om andra fångar som suttit länge i fängelse och som säkert skulle må bra av att luftas lite. Lite verklighetsförankring om jag får be! Att hon n