Fortsätt till huvudinnehåll

Svensk kultur...

Svenska tv-serier är "Doktor Whos" motsats. De ger sken av att vara vuxna och seriösa. Men de är dummare än tåget.
Svenska programmakare tycks lida av övertygelsen att tv-tittarna bryter ihop om karaktärerna säger något som är mer kvalificerat än de vardagsrepliker som utbyts mellan uttråkade främlingar i en busskö.
Eller så har man förväxlat realism med banalitet. Inte fattat att drama faktiskt har med dramatik att göra, att bra dramer säger något om det mänskliga tillståndet genom att förstora eller förvrida aspekter av det. Genom att dramatisera, kort sagt.
..
Svenska tv-hjältar är bara terminalt tråkiga. Allihop. Varenda Wallander och Beck, varenda Persbrandt- och Kjell Bergqvist-inkarnation. Ty att vara sur och bakis i skrynklig jacka är inte nödvändigtvis samma sak som att vara komplex.
Dessutom är skådespeleriet sämre än i tv-reklamfilmer. Kända skådespelare spelar sig själva och resten av ensemblen består uppenbarligen inte alls av skådespelare, utan av släktingar och vänner till regissören, eller onda utpressare av densamma.

(Källa.)

Jo, det stämmer till stor del. Tyvärr också publicerbara åsikter på vår filmindustri...
Själv tror jag att det handlar om feghet, fantasilöshet, pretentiöshet och inte minst ett starkt drag av fiiinkultur...

Tidigare

Jag har skrivit mycket om det tidigare:

Mer om...



//Zac, påminner om min bloggläsarundersökning

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vadå Liberal-fallos??

Jag fattar inte ståhejet?  Och som vimpel: 

Plötsligt händer det!

.. ja, undertecknad kommer rekommendera och nicka medkännande med en ledarartikel från Aftonbladet av, ingen mindre än, Anders Lindberg . Men under personkonflikter och anklagelser kors och tvärs i Vänster­partiet finns en genuin värdekonflikt där religiösa traditioner och jämställdhet ibland hamnar på kollisionskurs. Och hedersproblematik är inget teoretiskt problem. Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att ungefär 70 000 ungdomar, främst flickor mellan 16 och 25 år, begränsas i exempelvis val av partner. I dag är det möjligen ännu fler. Amineh Kakabaveh har nog en poäng i att den svenska vänstern i bred ­mening inte till fullo tagit till sig vidden av detta. Mordet på Fadime var en väckarklocka och mycket har hänt sedan 2002. Men tyvärr inte tillräckligt. Vänstern har ett rejält internt arbete att göra. Att kombinera synen på människor som fria varelser med egen vilja och kulturella strömningar som går på tvärs är inte enkelt. 

Är det något i vattnet?

Vad sjutton händer?? Verkligheten har blivit som någon typ av dålig LSD-tripp. Vi har en regering som lovar "de största miljösatsningarna någonsin" - och de skall i huvudsak levereras efter valet (då förhoppningsvis både MP o KD försvunnit, SD minskat och Fi imploderat). Vi har en flyktingmottagning som slagit dubbelknut på sig själv för att upprätthålla illusioner - jag menar "boende för vuxna ensamkommande barn"? På riktigt? Socialdemokraterna som "aldrig någonsin, någon gång, någonstans" skulle göra sig beroende av SD vansinniga när SD inte stödjer regeringens förlag om offentlig upphandling. En f d socialdemokratisk ledare och statsministerkandidat rensas ut av SAP i vad som tydligt ser ut som lite historierevisionism. Utan att någon bryr sig. Och jag börjar tycka synd om Juholt! (Kanske beroende på att även han börjar prata sanningar när slutet på S-karriären närmar sig). Det är regelrätt krig i många ytterområden med bakhåll mot räddnings