Fortsätt till huvudinnehåll

Kvinnor tar plats...

Rubriken i Expressen:

Våra döttrar blev mördade

Usch, det låter - och är - allvarligt. Man ser redan framför sig horder av sorgsna mammor som begråter sina mördade döttrar. Men redan i underrubriken så kommer den korrekta bilden fram:

Ett hundratal mord sker i landet varje år. Drygt en tredjedel av offren är kvinnor.

Det innebär att för varje kvinna som mördas så mördas i stort sett två män.

Varför ligger fokus där den ligger? Varför löd inte rubriken och serien - våra pojkar blev mördade?

Offerrollen

Min bild är klar - det handlar om feminismens behov av beskriva en värld med ideologiska glasögon - att kvinnor skall vara kvar i offerrollen och män som förövare (vilket de iofs är).

Våldet i nära relationer mot kvinnor minskar...

1990: 28 (102)
1991: 31 (115)
1992: 42 (113)
1993: 36 (109)
1994: 34 (99)
Genomsnitt 1990-1994: 34,2 (107,6)

1995: 27 (86)
1996: 33 (101)
1997: 34 (96)
1998: 29 (95)
1999: 32 (102)
Genomsnitt 1995-1999: 31 (96)

2000: 36 (94)
2001: 36 (89)
2002: 31 (100)
2003: 27 (83)
2004: 43 (109)
2005: 29 (81)
Genomsnitt 2000-2005: 33,7 (92,3)
(Källa, fick lägga till .pdf på filen)

AB tar dock i så de skiter ner sig genom att låtsas som detta är ett lavinartat problem... Varför vill man så gärna låtsas?


//Zac
Disclaimer: Givetvis är varje mord ett mord för mycket; det är inte heller det som inlägget handlar om.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Plötsligt händer det!

.. ja, undertecknad kommer rekommendera och nicka medkännande med en ledarartikel från Aftonbladet av, ingen mindre än, Anders Lindberg . Men under personkonflikter och anklagelser kors och tvärs i Vänster­partiet finns en genuin värdekonflikt där religiösa traditioner och jämställdhet ibland hamnar på kollisionskurs. Och hedersproblematik är inget teoretiskt problem. Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att ungefär 70 000 ungdomar, främst flickor mellan 16 och 25 år, begränsas i exempelvis val av partner. I dag är det möjligen ännu fler. Amineh Kakabaveh har nog en poäng i att den svenska vänstern i bred ­mening inte till fullo tagit till sig vidden av detta. Mordet på Fadime var en väckarklocka och mycket har hänt sedan 2002. Men tyvärr inte tillräckligt. Vänstern har ett rejält internt arbete att göra. Att kombinera synen på människor som fria varelser med egen vilja och kulturella strömningar som går på tvärs är inte enkelt. 

Är det något i vattnet?

Vad sjutton händer?? Verkligheten har blivit som någon typ av dålig LSD-tripp. Vi har en regering som lovar "de största miljösatsningarna någonsin" - och de skall i huvudsak levereras efter valet (då förhoppningsvis både MP o KD försvunnit, SD minskat och Fi imploderat). Vi har en flyktingmottagning som slagit dubbelknut på sig själv för att upprätthålla illusioner - jag menar "boende för vuxna ensamkommande barn"? På riktigt? Socialdemokraterna som "aldrig någonsin, någon gång, någonstans" skulle göra sig beroende av SD vansinniga när SD inte stödjer regeringens förlag om offentlig upphandling. En f d socialdemokratisk ledare och statsministerkandidat rensas ut av SAP i vad som tydligt ser ut som lite historierevisionism. Utan att någon bryr sig. Och jag börjar tycka synd om Juholt! (Kanske beroende på att även han börjar prata sanningar när slutet på S-karriären närmar sig). Det är regelrätt krig i många ytterområden med bakhåll mot räddnings

Och ändamålsglidningen är ett faktum...

Vad skönt att lagarna mot terrorism och grov brottslighet nu äntligen börjat användas! Vad tryggt vi medborgare har fått det. Och vad fel Piratpartiet och många andra fick! Tryggt!