Fortsätt till huvudinnehåll

Censur på bloggar?

Jag blir alltid lika förvånad, småirriterad och smått kränkt av att bli censurerad på olika bloggar och forum. Jag försöker slänga ur mig en kommentar då och då, men ofta så läser jag i min RSS-läsare och orkar helt enkelt inte gå till webbläsaren för att kommentera.

Gemini?

Jag har slängts ut ur ett par forum när jag påstridigt påtalat fördelarna med LC-kost. Vid ett tillfälle så kamperade jag och min forumkollega buurd på ett specifikt forum. Vi blev båda avstängda med motiveringen att vi var en och samma person! :o)

Svarslös utkastning

Sedan blev jag avstängd från ett annat kostforum, som dock mer eller mindre dog efter jag blev utkastad. Det var ännu mer irriterande då jag faktiskt försökte att hålla mig på mattan lite mer. Men då mina väl underbyggda åsikter gick stick i stäv med administratörens så... :o)

Ingen censur här!

Censur är bland det värsta jag vet så min intention har hela tiden varit att låta även irriterande kommentarer vara. Och det har jag hållt till 100%. Jag har tagit bort enstaka rasistiskt (olagligt) skitsnack, någon personuppgiftsutlämnande, ett par förvirrade inlägg och en handfull reklamstrunt.
Alla angrepp på min person, mitt kön(!) eller mina åsikter står kvar där kommentatörerna lämnade dem. Jag tror att de flesta är överens om att kommentarerna smutsar ner författarna betydligt med än mig... :o)

LC-bloggar

Det har flera gånger stötts och blötts om hur censur bedrivs på LC-bloggar och hur man tystar oliktänkande. För två och ett halvt år sedan så var det liv på Doktor Dahlqvists Blogg. Tyvärr så fortsätter lite godtyckliga censureringar när en del diskussioner blivit högljudda, "felaktiga" eller helt enkelt tröttsamma för AD. Jag har själv råkat ut för det flera gånger.

AD har vid tillfälle yttrat "Alla som blir censurerade tycker att det är lika tråkigt, men jag kan inte låta alla skriva allt de tycker. Det tar för lång tid att läsa allt, så folk tröttnar" och flera gånger sagt att "huvudsyftet med denna blogg är att informera om LCHF" - vilket ju givetvis är sant och också en rimlig anledning till varför AD anser sig behöva bedriva aktiv censur på bloggen.

Även Kostdoktorn!

Allt började när Kostdoktorn blockerade en kommentator för "att ha tagit för mycket plats". Jag tyckte han hade all rätt i världen att göra så, men att han hade fel i denna fråga! ;o)
Jag fick ett par tykna mail där man mest spekulerade i att jag mest var avundsjuk på Kostdoktorns många kommentarer och besök - och visst är det säkert så - men det handlar också om öppenhet och ärlighet resonerar jag.

Doc har dock(!) vid tillfälle skrivit: "Bara ett förtydligande: jag censurerar inte kritiska kommentarer. Jag censurererar bara när kommentaren inte når upp till några basala krav på allmän hyfs, och därför kan störa andra. Det har gällt personer både för och emot eller bara intresserade av LCHF."

Inte bara LC-bloggar...

Nej, jag har vid flera tillfällen också blivit censurerad av stora vänsterbloggare. Senast i morse faktiskt, men där min (sparade) kommentar växte ut till ett eget inlägg. Jag förstår att det var småjobbigt att inse att man politiserar på en familjs olycka, men huvudanledningen är antagligen att man vill tvätta bort olämpliga åsikter som inte passar in i den vänsterinriktade ideologin.

Inte på liberala bloggar?

Konstigt nog så brukar jag generellt bara kommentera om jag har en avvikande åsikt. D v s att majoriteten av mina kommentarer innehåller åsikters som går på tvärs med texten jag kommenterar. Trots detta så har jag aldrig någonsin blivit censurerad på någon liberal eller högerblogg. Min syn på det hela är att det ligger i ideologin - liberaler är öppnare för att individer har olika åsikter, emedan vänsterbloggare har gruppens väl och ve i åtanke i första hand. Man kan enkelt rensa bort individer som inte passar in.

Feminster?

Hehee - de skall vi inte prata om! Men de radikalfeministiska bloggarna har ofta mer än en obehaglig beröringspunkt med kommunismen så jag är inte förvånad.

Piratpartister?

Givetvis har jag aldrig sett någon censur eller själv blivit utsatt trots en hel del kommenterande på PP-bloggar. Denna grupp har mycket gemensamt med liberala bloggare och inser hur viktigt det är med samtal och öppenhet - även om det handlar om obehagliga åsikter.

Era erfarenheter?

Vad sägs om att delge era/dina erfarenheter i kommentarerna?
Vilka grupper av bloggar censurerar värst? - Jag lovar att inte censurera... ;o)


//Zac, påminner om min bloggläsarundersökning

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Kommentarer

  1. Enbart på en twingly-horande extremvänsterblogg har mina kommentarer raderats. Jag insåg snabbt meningslösheten med att ens läsa den bloggen.

    Efter att ha sett hur en del kommentatorer behandlats på s-info, har jag beslutat mig för att inte heller kommentera där.

    SvaraRadera
  2. Mina egna erfarenheter är att det inte spelar någon roll vilka grupper av bloggare det gäller, utan att det handlar mycket om makt. Makten att kunna sudda ut andras åsikter samtidigt som man har full kontroll.
    Det har hänt att jag hittat en blogg och att jag tänkt oj här hör jag hemma. Åsikterna har stämt bra överrens, MEN även om de gör det så finns det alltid saker som man inte håller med om eller vill försöka utveckla. Då kan det bli tvärstopp. Ja då börjar samma visa dvs. ropet på hjälp. Nu har vi en som försöker förstöra här inne! Hör ni det ni andra! På samma forum kan demokrati och allas rätt till egna åsikter diskuteras...

    Stryker man inte medhårs är det lätt hänt att man inte "passar in" någonstans. Uppvisar många bloggar och forum små diktatorer? Isåfall så faller internet som ett verktyg för mer demokrati? Bör vi inte vara uppmärksamma på det? Bör vi inte försöka påtala det? Hur intressant och utvecklande är förresten en blogg där alla stryker medhårs och håller med om allt?


    mvh
    Lisbeth

    SvaraRadera
  3. Och ja för lite balans...eftersom det inte handlar om höger eller vänster! Utan om "små" människor som försöker tillskansa sig lite makt...?

    BeRKA: Det finns även politiska högerbloggar och forum där man är som besatta av att sudda ut andras åsikter :)Ja väldigt besatta!

    mvh
    Lisbeth

    SvaraRadera
  4. @BeRKA: "en twingly-horande extremvänsterblogg" - misstänker starkt att vi pratar om en och samma blogg? :o)

    På S-info har jag (de!) inget bra trackrecord heller - även om det finns undantag där.

    Jo, makten hos en bloggägare/forumadmin skall inte förnekas. Jag hittar alltid fel i regler eller i utförandet av reglerna, så därför är det bättre att hålla sin egen lilla domän! :o)

    Men som sagt, visst kan jag tjoa lite uppmuntrande tillrop, men jag kommenterar helst i opposition, eller i alla fall som komplement. Annars rör sig ingenting framåt.

    Det gäller att hitta de lufthål man kan som har etiskt godkända regler. Men så är det överallt annars i verkligheten också.


    //Zac

    SvaraRadera
  5. @Lisbeth: Min erfarenhet är att det är mycket vanligare på vänsterbloggar - alltså MYCKET VANLIGARE. Fast det är nog omöjligt att mäta på något sätt, framför allt när alla har olika regler också...

    Men det är möjligt att jag letar data som stödjer mina funderingar kring kollektivism kontra individualism. Det får jag ta en funderare på om det är möjligt att kontrollera! Instinktivt så känns det omöjligt, tyvärr.


    //Zac

    SvaraRadera
  6. Sen så har jag även påpekat rena felaktigheter hos rabiata klimatförnekare och hos israelkramare. Dessa har låtit mig kommentera, men de har med aggresiva kommentarer (både egna och av sina anhängare) fått mig att inse att en debatt med dem vore meningslös.

    På några SD-bloggar har jag inte ens försökt kommentera. Det känns som bortkastad tid att ens läsa en sådan.

    SvaraRadera
  7. Jo, överallt där det står starka åsikter mot varandra lär det sållas och granskas och censureras friskt. Nyckelordet är sannolikt 'rabiata' i de flesta sammanhang.

    Tyvärr tycks det som att i alla ytterändar i alla ämnen så sitter galningarna och trycker... ;o)



    //Zac

    SvaraRadera
  8. Hm, kan det vara så att din erfarenhet är sådan för att dina sympatier ligger åt höger? Det är nog möjligt att du letar data som stödjer dina funderingar. Du vill alltså att det ska vara så ett beprövat sätt att mosa motståndaren på att blunda för objektivitet? Titta lite med ena ögat sådär...

    I mitt hjärta är det vänstertrafik. Så jag uppmärksammar högerns brister i första hand. Men när det gäller små bloggdiktatorer så har jag enligt mitt sätt att se på det mött dem bland alla möjliga grupper. "Sanningsdiktatorer", höger, vänsterdiktatorer och alla ropar de på hjälp och stöd när argumenten tryter! Då är det det lätt att fokusera på person istället för på sakfrågan. Då låter det som om man vet allt om en person man aldrig träffat i det verkliga livet. Mysko fenomen! Nej förresten det är högst mänskligt!

    //Lisbeth

    SvaraRadera
  9. Nej, jag vill inte påstå att mina sympatier ligger till höger. Det är snarast att de inte längre ligger till vänster. Ungdomens naiva syn har grusats av verklighetens kranka eftertänksamhet. Ett av de svåraste steg jag tagit faktiskt.

    Men jag försöker fortfarande vara någorlunda neutral - vilket givetvis är jättesvårt. Främst är jag misstänksam mot makten, men sedan är vänsterideologin inte vidare framgångsrik heller. Visst, alla skall ha det bra, men på bekostnad av vad? Det enorma flummet i skolan som vänstern fortfarande håller på med? Den abnormt svart-vita synen på utrikespolitiken? Arbetspolitiken, europapolitiken, skattepolitiken, skattepolitiken? På område efter område så har jag fått lägga ner mina (vänster-)argument då de helt enkelt inte håller i verkligheten.

    Så inte höger, snarare inte åt vänster längre. Ett offer för realpolitiken! ;o)


    //Zac

    SvaraRadera
  10. Eller ett offer för materialismen? Ungdomar har ofta inte så mycket materiella tillgångar att försvara.

    Högerpolitik känns för mig hård och egoistisk. Fast jag vet att det inte blir någon nämnvärd skillnad om höger eller vänster kommer till makten. Det blir en skrivbordsprodukt oavsett. Vissa hjärtefrågor gör ändå så att jag har svårt att sluta upp med att identifiera mig mer med vänstern. Men jag jobbar på det. Vill inte gå enögd genom hela livet.

    //Lisbeth

    SvaraRadera
  11. Visst är det så - numera har jag en egendom och pinaler som jag betalt själv med arbete, svett och en djälva massa skatt... :o)

    Jag ser också alltmer att individen själv måste ta ansvar. Jag har varit arbetslös från och till, jag har varit sjukskriven och varit i sysselsättningsåtgärder. Jag har alltid själv velat framåt, att ta mig ur den situation som jag hamnat i. Men samma sak kan inte sägas om många av de omgivande personerna. Många tyckte det var bra att försörjas av andra, att man bara sålde bilen och skaffade sig busskort så kunde man sitta och fika hela dagarna. Den absolut värsta sortens solidaritet - den går bara åt ett håll!

    Vänstern har ett underdog-perspektiv på allt. De ställer sig alltid på den svagas sida, fint på ett sätt, men när man gång på gång livnär sig på de som vill skapa något, som sliter och lever - då är det något fel.


    //Zac

    SvaraRadera
  12. Jag rör mig inte jättemycket på politiska bloggar så jag har svårt att ha en åsikt där. Däremot rör jag mig en del på kostbloggar och det är standard att jag ibland inte blir godkänd av AD och ibland blir jag godkänd av AD. Jag har än inte klurat att lista ut när och vad jag gör. Senast fick jag just tillbaks just det att bloggen framför allt är en information om LCHF. Dock blir jag inte alltid godkänd då jag ställer frågor angående LCHF så jag antar att hon nog inte vill informera just mig;)
    Nej skämt åsido, jag kan tänka mig att jag framstår som ifrågasättande och jag är skeptisk till vissa delar av LCHF (rörelsen). MEN för man ut ett budskap och säger sig ha kommit på en speciell metod så ska man väl kunna argumentera för den.......?

    SvaraRadera
  13. Jag är ju själv pank och fågelfri när det kommer till kommentarer - får man ett hundratal om dagen så hyvlas nog tröskeln ner ganska rejält över tid.

    Mina funderingar kring censur av "felaktiga" anekdoter på LC-bloggarna har i alla fall fortfarande bärkraft! :o)


    //Zac

    SvaraRadera
  14. Gode tid. Det är andra gången idag som jag censurerats - och båda gångerna på röda bloggar! Det är något med vänsterbloggare och censur - det är i alla fall min starka erfarenhet.


    //Zac

    SvaraRadera
  15. Jo, även mitt ifrågasättande censurerades. Jag har nagelfarit reglerna och mitt inlägg har definitivt inte brutit mot någon av reglerna där. Återstår således att denne vänstermänniska inte vill släppa igenom ifrågasättanden. Mycket svagt och det är helt i linje med mina tidigare erfarenheter.


    //Zac

    SvaraRadera
  16. Jo, även mitt ifrågasättande censurerades. Jag har nagelfarit reglerna och mitt inlägg har definitivt inte brutit mot någon av reglerna där. Återstår således att denne vänstermänniska inte vill släppa igenom ifrågasättanden. Mycket svagt och det är helt i linje med mina tidigare erfarenheter.


    //Zac

    SvaraRadera
  17. Jag rör mig inte jättemycket på politiska bloggar så jag har svårt att ha en åsikt där. Däremot rör jag mig en del på kostbloggar och det är standard att jag ibland inte blir godkänd av AD och ibland blir jag godkänd av AD. Jag har än inte klurat att lista ut när och vad jag gör. Senast fick jag just tillbaks just det att bloggen framför allt är en information om LCHF. Dock blir jag inte alltid godkänd då jag ställer frågor angående LCHF så jag antar att hon nog inte vill informera just mig;)
    Nej skämt åsido, jag kan tänka mig att jag framstår som ifrågasättande och jag är skeptisk till vissa delar av LCHF (rörelsen). MEN för man ut ett budskap och säger sig ha kommit på en speciell metod så ska man väl kunna argumentera för den.......?

    SvaraRadera
  18. Nej, jag vill inte påstå att mina sympatier ligger till höger. Det är snarast att de inte längre ligger till vänster. Ungdomens naiva syn har grusats av verklighetens kranka eftertänksamhet. Ett av de svåraste steg jag tagit faktiskt.

    Men jag försöker fortfarande vara någorlunda neutral - vilket givetvis är jättesvårt. Främst är jag misstänksam mot makten, men sedan är vänsterideologin inte vidare framgångsrik heller. Visst, alla skall ha det bra, men på bekostnad av vad? Det enorma flummet i skolan som vänstern fortfarande håller på med? Den abnormt svart-vita synen på utrikespolitiken? Arbetspolitiken, europapolitiken, skattepolitiken, skattepolitiken? På område efter område så har jag fått lägga ner mina (vänster-)argument då de helt enkelt inte håller i verkligheten.

    Så inte höger, snarare inte åt vänster längre. Ett offer för realpolitiken! ;o)


    //Zac

    SvaraRadera
  19. @Lisbeth: Min erfarenhet är att det är mycket vanligare på vänsterbloggar - alltså MYCKET VANLIGARE. Fast det är nog omöjligt att mäta på något sätt, framför allt när alla har olika regler också...

    Men det är möjligt att jag letar data som stödjer mina funderingar kring kollektivism kontra individualism. Det får jag ta en funderare på om det är möjligt att kontrollera! Instinktivt så känns det omöjligt, tyvärr.


    //Zac

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Spam, rasistiska och liknande kommentarer tas omedelbart bort. Ovidkommande, reklaminriktade och förvirrade kommentarer kan också tas bort utan misskund.
Inlägg äldre än en månad modereras, så ha tålamod för publiceringen.
Kontakta mig om du tycker dig ha blivit felbehandlad eller om du vill anmäla någon opassande kommentar.
Och du, snälla, håll dig till ämnet.
Alla kommentatorer står för sina egna åsikter.

Populära inlägg i den här bloggen

Plötsligt händer det!

.. ja, undertecknad kommer rekommendera och nicka medkännande med en ledarartikel från Aftonbladet av, ingen mindre än, Anders Lindberg . Men under personkonflikter och anklagelser kors och tvärs i Vänster­partiet finns en genuin värdekonflikt där religiösa traditioner och jämställdhet ibland hamnar på kollisionskurs. Och hedersproblematik är inget teoretiskt problem. Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att ungefär 70 000 ungdomar, främst flickor mellan 16 och 25 år, begränsas i exempelvis val av partner. I dag är det möjligen ännu fler. Amineh Kakabaveh har nog en poäng i att den svenska vänstern i bred ­mening inte till fullo tagit till sig vidden av detta. Mordet på Fadime var en väckarklocka och mycket har hänt sedan 2002. Men tyvärr inte tillräckligt. Vänstern har ett rejält internt arbete att göra. Att kombinera synen på människor som fria varelser med egen vilja och kulturella strömningar som går på tvärs är inte enkelt. 

Enkelt matematik med SD:s egna siffror

Sverigedemokraterna(SD) går ut hårt med sin våldtäktsstatistik. Ingen direkt överraskning att man håller sig till noga utvalda siffror som styrker partiets genomgående tes att det är invandrare och invandringspolitiken bakom alla problem i samhället. Ettsvarspartiet Jag blir så road av anklagelsen från SD-håll att Piratpartiet "bara är ett enfrågeparti". Och visst så är det - det är bara demokratin som är i riskzonen och förtjänar denna fråga. SD är dock och förblir ett ettsvarsparti - "det är invandringens fel". Försök att ställa vilken fråga som helst, svaret kommer bli "det är invandringens fel". Lite mer jämförelser i slutet... Men våldtäkterna har ju ökat JÄTTEMYCKET?? Den lavinartade svenska ökningen är, precis som de flesta egentligen vet - att man låtit våltäktsbegreppet innefatta en massa andra sexuella brott ( mm ) - inte som SD ohederligt låtsas påvisa att ökningen enbart handlar om flyktingströmmarna. Mer socialklass 3 än "kultur"?

Avväpna polisen!

Alltså, jag har varit, på goda grunder, oerhört kritisk mot polisen innan... Men hur faan hanterar de sina vapen?? Gång på gång så läser man om hur poliser står och blundar och tömmer sina vapen i hyggligt rätt riktning ... Ta ifrån dem vapnen! Från de tragiska händelserna i Malexander där poliserna trodde att bildörrarna skulle ge dem skydd(!) från automatkarbiner till de senaste årens klumpiga hantering av ensamrätten till dödligt våld. Det är faktiskt dags att poliserna i Sverige tas ifrån sina vapen, det är möjligt att de känner sig säkrare, men det är sannerligen inte säkrare för befolkningen längre! Vår polis kan helt enkelt inte hantera vapnen på rätt sätt. Varför klarar sig den normala polisen i både Norge och i Storbritannien normalt utan vapen - har vi så mycket värre kriminalitet här? *retorisk fråga eftersom det står klart för alla att vi inte har det...* England En överväldigande majoritet av poliskåren vill fortfarande förbli vapenlösa i England