++ Godkänd, ok på TV, lite blåsning på bio
Jaha, då har man till slut sett den så upphaussade filmen, gjord på ännu mer upphaussade böcker, skrivna av en kanske ännu mer upphaussad författare, Stieg Larsson.
Den undersökande journalisten Mikael Blomkvist hamnar i ingenmansland när ett stort avslöjande han gjort slår fel och han döms för förtal mm till fängelse.
Under väntan på domens verkställande så får han ett erbjudande han inte kan säga nej till. En gammal industrimagnat, Henrik Vanger, vill ha hans hjälp med ett 40-årigt försvinnande. Men att gräva i släktens affärer 40 år tillbaka har ett pris och han finner sig snart i livsfara. Till hans hjälp kommer en enstörig datahacker vid namn Lisbeth Salander, en mästare på research och databrott...
Men, nej. Det kan den inte. Trots det vackra och lite krispiga fotot så känns det snabbt ganska uttråkat faktiskt. Redan efter några minuter så har Michael Nyqvist hunnit göra mig trött på hans knipa-ihop-ögonen-och-se-lite-funderande-ut... Och skådespelet känns inte direkt övertygande, något som iofs blir bättre under filmens gång - eller om man helt enkelt slutat bry sig(?).
Bränsle för aktuell debatt
En aspekt jag faktiskt fastnade för rejält var hur filmen faktiskt på sätt och vis kommenterar den aktuella debatten om våldtäkter och framför allt Rolf Hillegrens uttalande. Hillegren nämnde ett ifrågasättande om graden av våldtäkt och begreppet i sig - det tog givetvis hus i helvete och plötsligt förvandlades en stor del av bloggsfären till bindgalna, skygglappsförsedda feminister...
Gäspigt, känns för lång, 144m är för mycket. Det borde ha gått att kapa 25-30 minuter tycker jag. Regin kändes darrig i början av filmen, men det bättrade på sig; dock inte Michael Nyqvists knipa-ihop-ögonen-och-se-lite-funderande-ut som användes frekvent filmen igenom - gud! - hur skall det vara i uppföljaren?? ('Flickan som lekte med elden')
//Zac, påminner om min bloggläsarundersökning
Läs även andra bloggares åsikter om film, filmrecension, , Michael Nyqvist, Bibi Andersson, Sven-Bertil Taube, Män som hatar kvinnor, Noomi Rapace, Lisbeth Salander, Flickan som lekte med elden, Stieg Larsson, Rolf Hillegren, våldtäkter, våldtäkt, feminism
+++++ Världsklass, mästerverk, måste ses
++++ Utmärkt, en riktigt bra film, bör ses
+++ Bra, en film som lämnar god eftersmak
++ Godkänd, ok på TV, lite blåsning på bio
+ Underkänd, näe, undvikes som pesten!
'Män som hatar kvinnor'
Och och och!?
Näe, lugna dig, låt oss börja med historien först:Den undersökande journalisten Mikael Blomkvist hamnar i ingenmansland när ett stort avslöjande han gjort slår fel och han döms för förtal mm till fängelse.
Under väntan på domens verkställande så får han ett erbjudande han inte kan säga nej till. En gammal industrimagnat, Henrik Vanger, vill ha hans hjälp med ett 40-årigt försvinnande. Men att gräva i släktens affärer 40 år tillbaka har ett pris och han finner sig snart i livsfara. Till hans hjälp kommer en enstörig datahacker vid namn Lisbeth Salander, en mästare på research och databrott...
Kan den då leva upp till förväntningarna?
Generellt sett så blir jag alltid lite misstänksam när något haussas upp så pass som denna film.Men, nej. Det kan den inte. Trots det vackra och lite krispiga fotot så känns det snabbt ganska uttråkat faktiskt. Redan efter några minuter så har Michael Nyqvist hunnit göra mig trött på hans knipa-ihop-ögonen-och-se-lite-funderande-ut... Och skådespelet känns inte direkt övertygande, något som iofs blir bättre under filmens gång - eller om man helt enkelt slutat bry sig(?).
Dålig återväxt
Sven-Bertil Taube gör som vanligt en habil och genomarbetad roll. Jag känner stor vånda inför hans roller de senaste åren. Att vara så mycket bättre än sina unga kollegor kan inte vara något annat än ett stort underbetyg åt scenskolan de senaste 10-15 åren. Precis som i Arn, så känns hans biroll väl så dominerande här. Precis som den onda moder Rikissa - spelad av Bibi Andersson, som precis som Taube visar de yngre var skåpet skall stå!Och Salander då?
Jo, Noomi Rapace i rollen som Lisbeth Salander växer in i rollen och känns gedigen en bra bit in i filmen, tyvärr har jag nog tröttnat en hel del då och önskar nog mest att den överlånga filmen snart skall vara slut. Dock tycker jag att Salander är lite för bildskön i filmen, jag såg något betydligare raggigare framför mig när jag läste böckerna.Bränsle för aktuell debatt
En aspekt jag faktiskt fastnade för rejält var hur filmen faktiskt på sätt och vis kommenterar den aktuella debatten om våldtäkter och framför allt Rolf Hillegrens uttalande. Hillegren nämnde ett ifrågasättande om graden av våldtäkt och begreppet i sig - det tog givetvis hus i helvete och plötsligt förvandlades en stor del av bloggsfären till bindgalna, skygglappsförsedda feminister...Lås in henne!
Men här i filmen så får vi ett bra exempel på spännvidden av våldtäktsbegreppet; dels den första råa, våldsamt köttiga våldtäkten som Salander utsätts för i början av filmen. Men när hon senare översköljs av lusta och rycker av Blomkvist sina kalsonger mot hans uttryckliga vilja - "Jag tror inte detta är en sådan bra idé..." - så reagerar ingen. Hon gränslar honom och "kör på"...2år i fängelse??
Givetvis inte - men jag vill höra feministerna förklara feministikonen Salanders våldtäkt.. ;o)
Givetvis är den första våldtäkten ett oerhört grovt brott som inte borde lagföras som något annat än våldtäkt och få lagens hårdaste straff, emedan den andra möjligtvis borde ses som ett ordningsbrott...
Således fungerar faktiskt filmen utmärkt som förklaringsmodell av Rolf Hillegrens första klumpiga uttalande.
Men omdömet då??
Filmen kändes lite som ett överlångt, genomsnittligt avsnitt av 'Morden i Midsomer' faktiskt, såvida man bara byter ut fotot mot ett ljusare, mer nordiskt ljus om ni förstår vad jag menar.Gäspigt, känns för lång, 144m är för mycket. Det borde ha gått att kapa 25-30 minuter tycker jag. Regin kändes darrig i början av filmen, men det bättrade på sig; dock inte Michael Nyqvists knipa-ihop-ögonen-och-se-lite-funderande-ut som användes frekvent filmen igenom - gud! - hur skall det vara i uppföljaren?? ('Flickan som lekte med elden')
Betyget
Jo, en svag till medioker tvåa får filmen. Den känns darrig och på tok för för lång. För mig räddas upplevelsen mycket av ett riktigt fint foto - även om det tycks vara mer vårlikt ju längre norrut de åker... Den går att jämföra med en högklassig tv-film ungefär, utan djup och utan någon efterbörd. Småtrist, men nödvändig att ha sett... ;o)Mer om...
//Zac, påminner om min bloggläsarundersökning
Läs även andra bloggares åsikter om film, filmrecension, , Michael Nyqvist, Bibi Andersson, Sven-Bertil Taube, Män som hatar kvinnor, Noomi Rapace, Lisbeth Salander, Flickan som lekte med elden, Stieg Larsson, Rolf Hillegren, våldtäkter, våldtäkt, feminism
+++++ Världsklass, mästerverk, måste ses
++++ Utmärkt, en riktigt bra film, bör ses
+++ Bra, en film som lämnar god eftersmak
++ Godkänd, ok på TV, lite blåsning på bio
+ Underkänd, näe, undvikes som pesten!
Har inte sett filmen (än)... blir väl på DVD så småningom. En reflektion jag gör avseende Stieg Larssons enorma postuma framgångar är, och jag är inte ute efter att "skända" eller vara osmaklig, att döden är en effektiv marknadsförare. Böckerna är enligt min mening rätt OK, men inte fantastiska... Ibland får jag för mig att den käre Stieg drev med "allt och alla" när han skrev dem. Hyfsade kioskdeckare!
SvaraRaderaJo, böckerna är inget att hänga i granen. Håller för en genomläsning, men inget man återvänder till. Så ett gott råd är att INTE köpa dem inbundna... ;o)
SvaraRaderaStieg Larsson var betydligt mer mångbottnad än någon av böckerna. Lustig och fascinerande typ.
//Zac
Angående recensionen av Män som hatar Kvinnor.Du är inte riktigt som du ska vara va !?.
SvaraRaderaShadow
Anonym/Shadow - hur skall jag vara då? Utan referensram är det svårt att svara på diskrepansen mellan vara och skall vara...
SvaraRaderaVad var det som inte passade, intressant eftersom det säger något om din referensram...
//Zac