Fortsätt till huvudinnehåll

RIP John Hughes

Aldrig finfilmernas man, men succéernas man. John Hughes har alltså gått bort i förtid, 59år gammal. Efter sig lämnar han ett ganska brett spår med kassasuccéer och en handfull filmer som talade rakt in i själen hos en hel 80-talsgeneration.

För mig

När jag hör namnet John Hughes så tänker jag på de där 80-talsfilmerna som hade bra musik, som tog enstöringarnas, nördarnas och mellanklassens tysta, kvävande filt på allvar. R I P Hughes.

Som författare

Dock inte alla, detta är hans starka period, från mitten av 80-talet till slutet av 90-talet;
Alltså - det är ganska starkt fält. Visst är det mängder av struntfilm här, men de allra flesta är enorma succéer. En handfull av dem betyder något för mig och är i allmänhet faktiskt ganska bra; har fetat dem i listan ovan.

Som regissör

Här har vi ett par små mästerverk på sitt sätt faktiskt:

Genombrott

'The Breakfast Club' betydde enormt mycket för en hel generation, inte minst skådespelargeneration; Emilio Estevez, Judd Nelson, Molly Ringwald, Ally Sheedy m fl som fick sina genombrott genom filmen.

Roligaste skådisar någonsin?

'Planes, Trains & Automobiles' med superduon Steve Martin och John Candy. Och filmen är oerhört rolig, en av få 80-talare som jag fortfarande skrattar högt åt. Men givetvis har det att göra med två av sin generations roligaste skådespelare i samma film på sina respektive toppar. Men filmen har också det stråk av sentimentalitet och värme som faktiskt genomsyrade allt som Hughes gjorde. En hyllning i det lilla åt förortslivet i mellanklassamerika. Några år senare så strålade åter Hughes samman med Candy och resultatet blev tyvärr lite blandat, riktigt roliga scener blandas med dumheter och tempodöd.

En jättefin hyllning

Som ganska tydligt faktiskt visar det jag pratat om:

Läs också den spännande, hjärtvärmande och intressanta historien om hur John Hughes brevväxlade med ett fan (eng). Den säger nog mer om personen John Hughes än något annat reportage tror jag.

Mer om...

//Zac, påminner om min bloggläsarundersökning

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , SR, DN, GP, SSV, AB, MetroEx

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Alliansens valaffischer redux

Nu har Alliansen släppt sina affischer. Jag tycker de är skitsnygga, valet av bandspelarsymboler för att klargöra valet mellan framåt med Alliansen och snabbspolning bakåt med de RödGröna är riktigt bra: Men låt mig föreslå en också... Rösta Pirat     Mer om... Politik Bodströmsamhället Piratpartiet FRA-lagen Kultur Upphovsrätten //Zac, påminner om min bloggläsarundersökning Läs även andra bloggares åsikter om Piratpartiet , övervakning , privatliv ,  Politik , Boströmssamhället , Alliansen , valaffisch , humor , ironi   A B 1 2 , E x 1 , SvD , DN

Enkelt matematik med SD:s egna siffror

Sverigedemokraterna(SD) går ut hårt med sin våldtäktsstatistik. Ingen direkt överraskning att man håller sig till noga utvalda siffror som styrker partiets genomgående tes att det är invandrare och invandringspolitiken bakom alla problem i samhället. Ettsvarspartiet Jag blir så road av anklagelsen från SD-håll att Piratpartiet "bara är ett enfrågeparti". Och visst så är det - det är bara demokratin som är i riskzonen och förtjänar denna fråga. SD är dock och förblir ett ettsvarsparti - "det är invandringens fel". Försök att ställa vilken fråga som helst, svaret kommer bli "det är invandringens fel". Lite mer jämförelser i slutet... Men våldtäkterna har ju ökat JÄTTEMYCKET?? Den lavinartade svenska ökningen är, precis som de flesta egentligen vet - att man l...

Nu får vi lugna oss ett par hekto...

Detta känns som ett av de mer viktiga blogginläggen jag gjort under denna valrörelse. Den vulgära kampanjen där man plockar upp utförsäkrade extremfall emot Alliansregeringen känns både osmaklig, fördummande och rent ut sagt ovärdig en svensk valrörelse. Lovvärt försök Och nej, det handlar absolut inte om att jag negligerar eller nedvärderar svårt sjuka människor med berättelser som är svåra att ta in. Det handlar om att vi nu får dessa extremfall uppslagna på löpsedlarna som om det vore det normala. Det handlar dels om fyrkantig byråkrati och ett lovvärt försök att rensa upp i det svårnavigerade träsk som sjukförsäkringsfrågorna vuxit upp till under de senaste 20 åren. Ja, mer om det lite senare i texten. Tragik i kubik (se update under min signatur) Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom som f...