Fortsätt till huvudinnehåll

Vidsynt politiker??

Igår kväll nämnde jag i en passus "vänstermedia" när jag anmärkte på hur vänsterpartiet har en ganska kraftig övervikt av kvinnor, utan att media reagerar - klart och tydligt tecken på diskriminering måste det ju trots allt vara... ;o)

Till saken!

Men just uttrycket "vänstermedia" är ju ofta ett skällsord från någon borglig part, därför är det så uppfriskande att se moderaten Karl Sigfrid kommentera Berlusconis senaste uppseendeväckande uttalanden:

Den som hört politiker uttala sig om medier vet att alla partier anser sig ha medierna mot sig. Bland svenska allianspolitiker talas det om “vänstermedia” så fort de riktar kritik mot regeringen. Socialdemokraterna anser å sin sida att “de borgerliga tidningarna” driver kampanj mot vänsterblocket.

Att alla klagar tyder på att situationen är ganska bra. Det hade varit betydligt värre om ett enat politiskt etablissemang var nöjt med hur de blir granskade.

Bra!

Beskyllningar om vinklingar

Jämför detta med det ständiga resonemanget hos Dick Erixon(*) som mer eller mindre enögt oavbrutet klagar över "vänstermedia" och sedan serverar en alternativ komplett motsatt ståndpunkt... ;o) Erixon använder sig f ö av sin blogg som en privat anslagstavla; inga kommenterar och ingen kommunikation med läsaren. Tråkigt, även om jag har full förståelse för att hans särpräglade och hårda kantåsikter väcker långa och tråkiga evighetsdiskussioner med opponenter på andra kanten. Intressant läsning är inläggen alltid ändå - en av måste-bloggarna. //Zac, påminner om min bloggläsarundersökning
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vadå Liberal-fallos??

Jag fattar inte ståhejet?  Och som vimpel: 

Plötsligt händer det!

.. ja, undertecknad kommer rekommendera och nicka medkännande med en ledarartikel från Aftonbladet av, ingen mindre än, Anders Lindberg . Men under personkonflikter och anklagelser kors och tvärs i Vänster­partiet finns en genuin värdekonflikt där religiösa traditioner och jämställdhet ibland hamnar på kollisionskurs. Och hedersproblematik är inget teoretiskt problem. Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att ungefär 70 000 ungdomar, främst flickor mellan 16 och 25 år, begränsas i exempelvis val av partner. I dag är det möjligen ännu fler. Amineh Kakabaveh har nog en poäng i att den svenska vänstern i bred ­mening inte till fullo tagit till sig vidden av detta. Mordet på Fadime var en väckarklocka och mycket har hänt sedan 2002. Men tyvärr inte tillräckligt. Vänstern har ett rejält internt arbete att göra. Att kombinera synen på människor som fria varelser med egen vilja och kulturella strömningar som går på tvärs är inte enkelt. 

Är det något i vattnet?

Vad sjutton händer?? Verkligheten har blivit som någon typ av dålig LSD-tripp. Vi har en regering som lovar "de största miljösatsningarna någonsin" - och de skall i huvudsak levereras efter valet (då förhoppningsvis både MP o KD försvunnit, SD minskat och Fi imploderat). Vi har en flyktingmottagning som slagit dubbelknut på sig själv för att upprätthålla illusioner - jag menar "boende för vuxna ensamkommande barn"? På riktigt? Socialdemokraterna som "aldrig någonsin, någon gång, någonstans" skulle göra sig beroende av SD vansinniga när SD inte stödjer regeringens förlag om offentlig upphandling. En f d socialdemokratisk ledare och statsministerkandidat rensas ut av SAP i vad som tydligt ser ut som lite historierevisionism. Utan att någon bryr sig. Och jag börjar tycka synd om Juholt! (Kanske beroende på att även han börjar prata sanningar när slutet på S-karriären närmar sig). Det är regelrätt krig i många ytterområden med bakhåll mot räddnings