Anders Isaksson är en journalist och fristående(?) skribent på DN. Jag har länge med belåtenhet läst hans alltid välskrivna och intressanta artiklar.
Men idag blir jag mycket förvånad, han skriver en kolumn som heter 'När fingrarna fuktas' och skriver där om sin egen diabetes och hur han har förbättrat sin sjukdom - LC. Han skriver bl a(urval):
Att läkare och dietister ändå stretar vidare med de gamla kostråden speglar nog mest den allmänmänskliga oviljan att överge det en gång inlärda och allmänt accepterade. Tvivel och sanningssökande må vara vetenskapens ideal, men runt etablerade teoribildningar formas efterhand så starka intressen att varje tvivlare riskerar att stämplas som kuf. Att ha rätt räcker inte, det gäller också att få rätt. Teorierna bakom de officiella kostråden och deras koppling till hjärt- och kärlsjukdomar har fått status av uppenbarad sanning just för att de så länge kunnat fredas från konkurrens. En järntriangel av nationella och internationella myndigheter, akademiska forskare och läkemedelsbolag har hållit kritikerna på plats och anslagen till alternativ forskning på sparlåga. .. Ett brett akademiskt och politiskt stöd för vetenskapliga teorier betyder inte att de är sanna, bara att de ännu inte bevisats vara osanna. Socialstyrelsens halva reträtt i Annika Dahlqvists fall visar att experterna nu fuktat sina fingrar och att anpassningen till det nya inletts. Snart ombeds bantarna att ge akt på kolhydraterna och att byta sin pasta carbonara mot bacon och kokt blomkål.Mycket kloka ord. Han har gjort det som få diabetiker vågar, han testade sig fram och kom själv tydligen fram till vad som inte kan beskrivas som något annat än LC. Bra formulerat varför motståndet är så fruktansvärt hårdnackat och vildsint - och då tänker jag på rabiata dietister som nu förbrukat sitt vapen att anmäla till höger och vänster... Att han var en tänkande och reflekterande människa visst jag dock sedan innan denna artikel, han skrev redan 2004 om feministerna:
Men den radikala feminismen - eller snarare dess ledande akademiska och politiska företrädare - går längre än så. Den vill upphöja genusteorin till en rättsordning och skruvar upp sina teser till en allmän världsförklaring, den enda och den rätta.(Källa.) Och visst sjutton stämmer det också? ;o) //Zac
När man ser någon i offentlig ställning hålla upp ett finger i luften bör man titta efter en gång till, det kan vid första anblicken vara svårt att avgöra vilket finger det är.
SvaraRaderaI sverige av idag så är det väl dessvärre ett fuktat pekfinger, för att se åt vilket håll det blåser... *desillusionerad*
SvaraRadera//Zac
Snarare är det i många fall långfingret.
SvaraRadera