Fortsätt till huvudinnehåll

Oops, sorry...

Månadens sorgligaste historia (hittills!) är nog den om killen som blev felaktigt utpekad som pappa till ett barn, vars mamma han aldrig ens träffat.

The tragic historia...

Allt började när opappan fick en rekommenderat brev med krav på underhåll. Då han aldrig ens träffat mamman än mindre inpregnerat (bra ord va?) henne så struntade han sedan i saken. Plötsligt kom krav på inbetalningar vilket han struntade i vilket gjorde att han fick delar av lönen indragen genom ett domstolsbeslut. Nu förstod han att det var dags att agera så han gick till ett socialkontor och försökte reda ut denna härva.

Oops!

I det ögonblicket så gick allt från problem till större problem, man råkade skriva över hans namn till posten med pappans namn och helvetet bröt ut rejält! Åren som följer så slängs han fyra gånger i fängelse, i sammanlagt två år. Myndigheterna vägrar hela tiden att utföra ett DNA-test som hade klargjort misstaget direkt.

Upplösning - utan utlösning!

Till slut så får en lokaltidning tag på historien och på en timma så hittar de rätt pappa. Han har betalt underhåll hela tiden tills det att barnet flyttade till honom, för fyra år sedan...
Mamman ifråga visade sig ha suttit och tagit emot dubbla inbetalningar hela tiden och även efter det. Hon lämnade ett brev till myndigheterna där hon påpekade misstaget för några år sedan, efter det har hon struntat i saken - och levt loppan på pengarna kan man anta...

Stämning!

Givetvis så stämmer han nu myndigheterna på ett betydande belopp, historien har kostat honom hans äktenskap, hans jobb och mer eller mindre fyra år av hans liv...
Domaren säger dock:

– Om Walter Sharpe hade ansträngt sig mer för att lösa problemen från början skulle situationen inte ha eskalerat - han borde sagt ifrån. Det faktum att han har satts i fängelse är ytterst tråkigt och olyckligt.

Solkart!

Tja, klart att det är hans egna fel... Och ja, jag är ironisk...



//Zac, som i och med detta tänker på alla pappor därute...

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det finns ingen el-allergi

De elöverkänsliga får miljonbelopp varje år av både stat, kommuner och landsting - trots att elöverkänslighet inte existerar som diagnos. (Källa.) Det är konstigt att ingen tycks kunna påvisa elöverkänslighet vid blindtester. Strålsäkerhetsmyndigheten pratar om försiktighetsprincipen och " oförändrade råd " - men man kan lika gärna också skriva ut svart på vitt att man vetenskapligt inte lyckats påvisa någon som helst direkt påverkan. All befintlig kunskap pekar på att det egentligen handlar om en ren noceboeffekt ; Det finns inget hållbart vetenskapligt stöd för att elkänslighet, eller elöverkänslighet som det ibland kallas, orsakas av radiofrekventa fält. Det vetenskapliga rådet pekar på att flera nya studier tyder på att det istället handlar om en så kallad noceboeffekt, de...

Djurgården skämde ut sig

Usch vilka tråkiga minnen jämsides med goda som bubblar upp nu.. Skandalerna från i våras är inte glömda. Nu planerar HV71:s supportrar att bojkotta elitseriepremiären borta mot Djurgården. – Absolut. Vi kan se matchen på Harrys i stället, säger Linda Brevitz, ordförande i supporterföreningen North Bank. Är de sanningsenliga när de pratar om hur illa båda sidors fans har uppfört sig? Mina minnesbider är inte helt överensstämmande med vad AB presenterar; SKANDALERNA I FINALSERIEN – DETTA HAR HÄNT Djurgårdsfans uppför sig svinaktigt 15 april, final 1, Hovet: HV71:s avbytarbås attackeras av fans. Fansen slår i räcket, skriker svordomar och kastar in föremål i båset. HV upprörs över den bristande säkerheten. Djurgårdsfans uppför sig svinaktigt, HV-supportrar svarar som andra idioter och det gå...

Nu får vi lugna oss ett par hekto...

Detta känns som ett av de mer viktiga blogginläggen jag gjort under denna valrörelse. Den vulgära kampanjen där man plockar upp utförsäkrade extremfall emot Alliansregeringen känns både osmaklig, fördummande och rent ut sagt ovärdig en svensk valrörelse. Lovvärt försök Och nej, det handlar absolut inte om att jag negligerar eller nedvärderar svårt sjuka människor med berättelser som är svåra att ta in. Det handlar om att vi nu får dessa extremfall uppslagna på löpsedlarna som om det vore det normala. Det handlar dels om fyrkantig byråkrati och ett lovvärt försök att rensa upp i det svårnavigerade träsk som sjukförsäkringsfrågorna vuxit upp till under de senaste 20 åren. Ja, mer om det lite senare i texten. Tragik i kubik (se update under min signatur) Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom som f...