Kost och fysisk aktivitet

Kost och fysisk aktivitet Kost och fysisk aktivitet är ett område där de senaste decennierna har kännetecknats av en negativ utveckling och där utvecklingen i Sverige är en del av en genomgående internationell trend. I USA, som ligger ett tiotal år före Sverige när det gäller överviktsproblematiken, konstaterades nyligen i en vetenskaplig studie att övervikt och brist på fysisk aktivitet håller på att passera tobaken som viktigaste orsak till dödlighet och sjukdomsbörda. Övervikt och brist på fysisk aktivitet påverkar en rad sjukdomar som leder både till förtidig död och mycket stora vårdbehov. Den enskilt viktigaste sjukdomen är så kallad åldersdiabetes som numera är den klart vanligaste formen av sjukdomen och som trots behandling har ganska dålig prognos. Den är ofta förbunden med invalidiserande och vårdkrävande komplikationer som blindhet samt svåra kärlkomplikationer vilka kan leda till amputation. Osteoporos (benskörhet), tjocktarmscancer och en rad hjärt-kärlsjukdomar har ett starkt samband med brist på fysisk aktivitet och kostvanor. En mycket stor andel av våra samlade läkemedelskostnader, omkring 5 av 30 miljarder kronor, används i syfte att förebygga komplikationer av sjukdomar där övervikt och brist på fysisk aktivitet är viktiga orsaksfaktorer. Den grundläggande orsaken till den ökande övervikten är enkel att beskriva men mycket svår att påverka. Energiintaget, framför allt i form av livsmedel med högt fett- och sockerinnehåll, är alldeles för högt i förhållande till fysisk aktivitet. Vi har en mycket effektiv livsmedelsindustri som framställer energirika livsmedel till ett mycket lägre pris i relation till realinkomsten än för några decennier sedan. Det sker en intensiv marknadsföring av energirika livsmedel, ofta med hög sockerhalt, som verkar ha en beroendeskapande verkan. En del av denna marknadsföring vänder sig till barn och ungdomar där den negativa utvecklingen mot ökande övervikt gått snabbare än inom den vuxna befolkningen. När det gäller den fysiska aktiviteten har det visserligen skett en ökning av olika typer av motionsaktiviteter, men detta kan inte kompensera den minskade vardagsmotionen, det vill säga den fysiska aktivitet som ingår som en del av våra arbeten, skolgång eller när vi tar oss till och från dessa och andra vardagliga aktiviteter. Folkhälsoinstitutets och Livsmedelsverkets förslag till handlingsplan när det gäller kost och fysisk aktivitet innehåller en lång rad förslag som syftar till att förbättra hälsoinformation och hälsokommunikation:

Minska marknadsföring av ohälsosam mat i första hand till barn.

Satsa på stödjade miljöer för fysisk aktivitet.

Ge skolan en viktigare roll.

Stimulera sjukvårdens insatser.

Utveckla samarbetet med idrottsrörelsen.

Källa: Recept för ett friskare sverige, från Statens Folkhälsoinstitut, 2006. Intressant - speciellt detta passus:

Det sker en intensiv marknadsföring av energirika livsmedel, ofta med hög sockerhalt, som verkar ha en beroendeskapande verkan. [...] När det gäller den fysiska aktiviteten har det visserligen skett en ökning av olika typer av motionsaktiviteter, men detta kan inte kompensera den minskade vardagsmotionen, det vill säga den fysiska aktivitet som ingår som en del av våra arbeten, skolgång eller när vi tar oss till och från dessa och andra vardagliga aktiviteter.

Precis vad jag har pekat på hela tiden! Sedan för att kompensera för den uteblivna vardagsmotionen så toktränar vi på kvällen... Vår kropp är inte gjord för detta så slitaget blir betydligt större än vad lika mängd lugn vardagsmotion skulle ge. Det är inget fel i att slita på lite då och då, men regelbundet - och i repetetiva rörelser... Jag tror inte det är nyttigt, andra tror annorlunda... Men denna mening: "...hög sockerhalt, som verkar ha en beroendeskapande verkan" - ojojojj, någon stackars författare till detta kan nog anmäla sig till Arbetsförmedlingen... //Zac PS. Också gårdagens postning gällde detta.