Fortsätt till huvudinnehåll

Bästa filmerna 2010

Första inlägget 2011 förpliktar! Men då det ändå har blivit dags att sammanfatta filmåret 2010 så passar detta ganska bra här. Mycket bra film i listan, de dåliga återkommer jag till senare. Ett långt inlägg som ändå är lite snuttifierat kring varje film. Det är knappt så att jag orkar läsa igenom själv... ;o)

 ++++ 

Bara fyrstjärniga filmer i min lista, ingen har orkat upp över de fem världsklassstjärnorna. Ett par av dessa i listan är kanske lite svaga fyror också, men ändå mycket sevärda.
Håll till godo med 2010 års bästa filmer, enligt undertecknad:

Draktränaren

En animerad film ifrån Dreamworks.
Vikingar och drakar. En liten by längst upp i norr, Berk. "Det är 12 dagar norr om Hopplös och ett par grader söder om Frysa ihjäl".
Hiccup har det inte riktigt i sig att döda drakar, vilket i sig är ett jätteproblem då hans far är hövding i byn. Däremot är Hiccup tekniskt lagd och bygger en fångstmaskin, en dag så fångar han mer än vad han kunde ana...
En varm och rolig film. Jag blev faktiskt lite rörd både här och där. Kombinerat med en skön humor, en massa roliga biroller så måste jag säga att detta (nästan) är årets bästa animerade film. Mer om det lite senare i listan...

En ganska snäll man

Som det stod på SvD: "Norsk regi + danskt manuskript + svensk stjärna = Skandinavien när hon är som bäst på vit duk."
Och det är verkligen så. Ett grymt genomarbetat (danskt) manus med svart humor och drama, Hans Petter Moland, som kanske är Skandinaviens mest spännande regissör just nu och Stellan Skarsgård i huvudrollen är bara för bra!
Den blandar verkligen tungt drama med halsbrytande och flabbiga partier. Det absurda i vardagen för den kriminella, men godhjärtade Ulrik är oerhört fascinerande.
Missa absolut inte den hunsade sidekicken Rolf. - "Rolf, klem!" :oD

Kick-Ass

En extremt serietidningsstiliserad snygg überaction. Och trots att gamla actionhjälten Nicholas Cage är i en bärande biroll så lyckas han inte förstöra filmen. (De senaste årens produktion är väl... ja, usel på ren svenska).
Jag är inte riktigt i mitten på målgruppen så lite tröttsam och förutsägbart känns det. Jag har sett så oerhört mycket film så jag imponeras inte av filmen i sig. Det är inget nyskapande i den såtillvida att man inte sett det tidigare. Snyggare förpackning än det mesta - ja, men gott och blandat är det.

L'immortel

Jag har en sweetspot för Jean Reno. Han har en utstrålning som få andra skådespelare. Här spelar han en maffiaboss som pensionerat sig. En dag när han parkerar bilen så stannar det en skåpbil bakom honom och ett antal maskerade män hoppar ut och öppnar eld. Han överlever och man plockar 22 kulor ur hans kropp.
Hämnden väntar...
Fransmän har också en förmåga att ha en surrealistisk och absurd ton i sina filmer. Så ock i den här. Mycket trevlig bekantskap, inte heller trycker man ner allt i halsen på tittaren för att man skall hänga med på det sätt som så ofta görs i amerikanska filmer.

Robin Hood

Ridley Scott fortsätter sitt lukrativa samarbete ihop med Russell Crowe. Nu ger de sig på äventyrsberättelsen framför alla andra - Robin Hood. En ganska traditionellt berättad historia, gediget och hantverksmässigt läckert. I en biroll ser vi vår egen Max von Sydow som sopar banan med de andra skådespelarna när han är i bild. Vilken urkraft!
Cate Blanchett är en av mina favoritskådespelerskor, men här känns hennes talang lite bortkastad på en standardiserad och lite småtråkig Marion.
Legenden om Robin Hood är här omskriven på ett nyanserat och faktiskt lite spännande sätt. Man vill ha mer, men bättre än Errol Flynns Robin Hood(+++++) från 1938 blir det inte och kan inte bli... ;o)

Scott Pilgrim vs. the World

Oerhört charmigt! Ja, nästan pinsamt charmigt. Jag som cineast myser och låter mig förföras av Edgar Wrights lilla mästerverk.
Filmen är byggd kring Scott Pilgrims (Michael Cera) försök att värja sig mot sin nya flickväns gamla pojkvänner. Det görs som i ett tv-spel med massor av oneliners och med så mycket blinkningar åt andra filmer att man blir alldeles snurrig.
Det enda jag har emot den är längden, jag tycker att det blir svårt att hålla koncentrationen uppe så pass länge som i 112 minuter när det är ett fyrverkeri i både bild och ljud framför en hela tiden. Charm!

Sherlock - A Study in Pink / Sherlock - The Great Game

Wow! Att som BBC våga skriva om Sherlock Holmes till nutid är vågat, men känns tryggt när man ser att geniet Steven Moffat ligger bakom denna miniserie i tre delar.
Jag är lite småfreakig när det gäller Holmes. Jag älskar jakten i londondimman, trepipsproblemet och Watson som förtvivlat försöker förstå händelserna han så förtvivlat är mitt i.
Jag tycker fortfarande att Jeremy Brett är den absolut bästa Sherlock Holmes genom tiderna, det är en rolltolkning som har en skärpa som ingen någonsin varit i närheten av vare sig tidigare eller senare. Guy Ritchies film(++++), Sherlock Holmes, är dock mycket bra, som actionthriller betraktat. Men tillbaka till BBC's filmatisering - den fungerar, och den fungerar förbannat bra. Kanske för de två huvudrollsinnehavarna, Benedict Cumberbatch och Martin Freeman, men framför allt för manusets skull. Det är två delar, första och sista är betygsatta som en fyra för mig, mellanakten, "Sherlock - the blind banker", är "bara" en trea(+++).
PS. Det görs en uppföljning nu... ;o)

The A-Team

Jag var inte riktigt i åldern när den klassiska tv-serien sändes, och för övrigt så hade jag inte kabel heller. Men jag är nog ganska övertygad om att filmen står väl på egna ben, och det jag sett i nutid av tv-serien är att den är mer än lovligt töntig faktiskt.
Filmen är en riktig actionsmällkaramell. Det dundrar och dånar, men hela tiden så har man förbannat roligt. Skådespelarna, ex Liam Neeson, har uppenbarligen trivts bra med sina roller och filmen i övrigt och jag tycker det smittar av sig rejält.
Extremt överdriven action med extra allt. Kuligt.

The Ghost Writer

Det görs för få paranoida thrillers idag. Det tyckte nog Roman Polanski och gjorde denna. Mer omskriven av ett över 30 år gammalt våldtäktsmål än för sin senaste film. Tragiskt i ur så många perspektiv. Filmen är dock riktigt bra, välgjord så som man förväntar sig av Polanski.
Filmen handlar om en spökskrivare (Ewan McGregor) som skall skriva memoarerna av en populär (lätt förklädd Tony Blair(Pierce Brosnan)) premiärminister. Dock så är omständigheterna mystiska och ju mer han gräver desto värre blir det.
Spännande, välgjort och precis lagom paranoia.

The Kids Are All Right

En mycket känslosam och välspelat drama om ett lesbiskt pars barn som blir nyfikna på sin anonyma pappa/spermadonator (Mark Ruffalo).
Paret i huvudrollerna, Julianne Moore och Annette Bening, är oerhört bra i rollerna. Trovärdiga och lite lagom utstående och vanliga med vardagliga problem. Ja, vardagliga problem innan spermadonatorn dyker upp vill säga...
En riktigt fin berättelse, månne lite förutsägbart här och var, men det fungerar ändå eftersom intresset hålls uppe.
Jag såg den när jag låg i en mancold, så månne var jag lite lipigare än vanligt, men den förtjänar sin fyra i alla fall! En notis, jag trodde att 'Mother and Child'(++++) också var från 2010 så att Bening skulle kunna bli Oscarsnominerad för båda rollerna - också mycket bra film, men fel år... ;o)

The Town

Ben Affleck tycler jag normalt sett inte om. Han har dock gjort några roller som dröjt sig kvar. Dels i 'Good Will Hunting'(++++) där jag verkligen gillade honom lite nertonat bakom Matt Damon och Robin Williams och inte minst i 'Hollywoodland'(+++) där han spelar George Reeves, the Stålmannen på TV i USA under 50-talet. Homosexuell och omsprungen, förvirrad, tragisk och en mycket bra och stark rolltolkning för Affleck.
I 'The Town' så återvänder Affleck till registolen och sitt egna Boston och han gör det med den äran. Konstigt och synd att han inte ägnar sig åt mer regiarbeten - hans andra alster ger utan tvivel också mersmak - ' Gone Baby Gone'(++++).
Spännande, något förutsägbart, men mycket bra välspelat och regisserat.

Toy Story 3

Sådär supersentimentalt som bara amerikanarna kan få till det. Men här fungerar det alldeles utmärkt i sin mix av spänning, nästan-skräck, humor och blinkningar åt mängder av andra filmer. Utmärkt, och också jag hade faktiskt tårar i ögonen i slutet.
De tre filmerna är en fin oddysé över att växa upp och denna slutpunkt(?) känns så oerhört varmt och fint genomförd att man nästan känner sorg efter filmen. John Lasseter, som skrivit manus, är så oerhört duktig på just denna typ av känslor. Mycket bra - är detta den starkaste trean någonsin? Eller? Årets bästa animerade film är det i alla fall.

Filmlistor tidigare

Mer om...

Film
Kultur
Filmrecension
Upphovsrätten
TV-Tipset
oscarsgalan


//Zac

Läs även andra bloggares åsikter om film, filmrecension, , , , , , , , , , , , ,
+++++ Världsklass, mästerverk, måste ses
++++ Utmärkt, en riktigt bra film, bör ses
+++ Bra, en film som lämnar god eftersmak
++ Godkänd, ok på TV, lite blåsning på bio
+ Underkänd, näe, undvikes som pesten!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Uppror i etablerade led!

Nu knävlar så händer det saker - SvD skriver idag: De första bevisen för att konsumtion av snabba kol-hydrater ökar risken för att få hjärtsjukdomar sätter ny fart på kritiken mot våra näringsrekommendationer. Ledande expert kräver en radikal omläggning och menar att budskapet om att äta mindre fett kan ha bidragit till fetmaepidemin. (Källa.)
Den "ledande experten" är Frank Hu, som man har stött på i massa sammanhang, riktigt respekterad forskare. Och det är inga dåliga bomber han slänger på det nuvarande paradigmet/etablissemanget:
... de så väl etablerade råden att minska det totala fettet är ett överförenklat budskap som saknar vetenskapligt belägg
... fördelarna med fettminskning gäller mättat fett, det vill säga fett från djurriket, och härdade transfetter, medan växtfetter kan ha god effekt
... nackdelen med antifettpropagandan är att den stimulerar till ökad konsumtion av snabba kolhydrater
... ökar den glykemiska belastningen, det vill säga höjer blodsocker…

Plötsligt händer det!

.. ja, undertecknad kommer rekommendera och nicka medkännande med en ledarartikel från Aftonbladet av, ingen mindre än, Anders Lindberg.
Men under personkonflikter och anklagelser kors och tvärs i Vänster­partiet finns en genuin värdekonflikt där religiösa traditioner och jämställdhet ibland hamnar på kollisionskurs.Och hedersproblematik är inget teoretiskt problem. Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att ungefär 70 000 ungdomar, främst flickor mellan 16 och 25 år, begränsas i exempelvis val av partner.I dag är det möjligen ännu fler.Amineh Kakabaveh har nog en poäng i att den svenska vänstern i bred ­mening inte till fullo tagit till sig vidden av detta. Mordet på Fadime var en väckarklocka och mycket har hänt sedan 2002.Men tyvärr inte tillräckligt. Vänstern har ett rejält internt arbete att göra. Att kombinera synen på människor som fria varelser med egen vilja och kulturella strömningar som går på tvärs är inte enkelt.

Och ändamålsglidningen är ett faktum...

Vad skönt att lagarna mot terrorism och grov brottslighet nu äntligen börjat användas!
Vad tryggt vi medborgare har fått det.
Och vad fel Piratpartiet och många andra fick!

Tryggt!