Fri amning kan leda till småätande och därmed fetma längre fram i livet.
Det anser en svensk forskare.
(
Källa.)
Forskaren i fråga är Charlotte Erlandson-Albertsson,
professor i medicinsk kemi och aptitforskare på Lunds universitet. Att biologisk fakta helt entydigt pekar på att vi naturligt skall amma var fjärde timme och dessutom ända fram till fyra-års åldern verkar ha gått helt förbi Charlotte Erlandson-Albertsson. Fast det kan vara en kvällsblaskevinkling på det hela, så lite försiktig med att basha Charlotte Erlandson-Albertsson bör man kanske vara tills det finns någon bättre källa!?
Råttstudier...
Eftersom Charlotte Erlandson-Albertsson tycks vara så pass tänd på råttstudier, med tanke på hennes andra utspel på senare tid om Hippocampus-skrumpning på råttor som ätit fettrik mat, så verkar hon vara ganska dåligt påläst vad gäller råttstudier och fett/bröstmat?
När jag surfade runt lite och råkade trilla på en debatt på
DiabetologNytt så fastnade mina ögon på ett liten passus:
Ett försök på råttmammor visade att de som fick en fettrik diet hade lägre triglyceridnivåer i levern än de som fick en kolhydratrik diet (Zhag et al). Man har även sett att fettsammansättningen kan ändra signalsystemen. - Det verkar som att det händer något under graviditeten eller i det tidiga livet som ändrar programmeringen, säger hon. I råttförsök har det också visat sig att de tre första veckorna i livet är avgörande. De råttor som fick en fettrik diet under de tre första veckorna vägde betydligt mindre efter tolv veckor än de råttor som fått en kolhydratrik diet, trots att de båda grupperna fick samma diet från vecka fyra och framåt.
- Om det här gäller även för människa är det oerhört viktigt vad mammor och barn äter. Därför är jag orolig för de nya rekommendationerna. Vad mammor äter avspeglas exakt i bröstmjölken, och vågar vi verkligen säga att de rekommendationerna vi har är bra och att man till och med bör öka kolhydratintaget? I USA har man börjat ifrågasätta det. Man bör fråga sig om fett verkligen är så farligt, säger Birgitta Strandvik som tror att det är ett paradigskifte på gång.
Mycket intressant tycker jag, även om jag tycker att man generellt ska vara oerhört försiktig med att dra paralleller med människor enbart utifrån djurförsök. Men är det någon som hittar något mer ifrån Zhag m fl? Snälla droppa länken i en kommentar här då.
Människostudier(!)
Det finns allt fler studier där man följt barn från födseln till tonåren och sett att amning kan minska risken för övervikt (1-6). En nyligen publicerad översiktsartikel visar att amning har en liten men konsekvent skyddande effekt mot övervikt (7).
(
Källa.)
Verkar inte så svårt att hitta andra resultat på detta, även om tydligen effekten ska vara relativt svag så pekar den tusan inte åt andra hållet heller!
Mer studier om ammande
Ytterligare fortsatt forskning som pekar på
nyttan med ammande:
För tio år sen upptäckte en forskargrupp i Lund hur ett ämne från vanlig bröstmjölk kunde döda cancerceller, utan att skada frisk vävnad.
(Källa.)
Fakta om amning
Om man ser på alla däggdjur så är de olika perioderna under ett liv proportionerliga mot livslängden.
D v s tiden som vi är gravida, ammar, blir könsmogna etc står i proportion mot vår livslängd. Då är det tydligt att vi, eftersom vi har en så pass långs livslängd borde amma ~4år. Det är oerhört intressant varifrån vi har fått våra siffror? Baserade på, inte barnens behov utan på samhällets krav?
Bröstmjölk
Vad gäller hur ofta som maten bör ges, så gäller liknande resonemang kring proportionalitet även där? Däggdjur med väldigt tunn mjölk, d v s fettfattig måste dia som sjutton hela tiden. Däremot däggdjur med extremt tjock mjölk, ex kaniner klarar sig på en gång/dygn. Då handlar det självfallet om att kaniner inte vill springa ut och in i grytet för ofta, eftersom det lockar rovdjur. Behöver jag tillägga att människan har en jämförelsevis mager mjölk? Det är väl dessutom tecken på våra naturliga nära familjförhållanden, ett underlag för familjebildning.
I ursprungsbefolkningar så är amningen efter det första året kompletterande mat, inte huvudsaklig. Det är väl också så att man också håller igång mjölkproduktionen som en omedveten preventivmedelsmetod. Runt fyra år ammas den yngste, sedan är det dags för nästa telning! Men det är som man brukar säga - en annan historia, men grymt intressant är det!
Vs komjölk?
Människomjölk är marginellt fetare än vanlig standardmjölk, innehåller bara en tredjedel så mycket protein och lite mer laktos (mjölksocker) än just standardmjölk. En intressant aspekt är att i början av måltiden så är laktoshalten högre och fett- och proteinhalten lägre. Vid slutet av måltiden så är det omvända siffror. Antagligen är det för att ge en mättnadssignal till barnet som slutar äta. Detta gäller dock inte den s k råmjölken som bara kommer de 2-3 första dagarna, den har som huvuduppgift att ge immunförsvaret en kick-start och vitaminchock! Glömde jag tillägga att den första modersmjölken också är proppfull med kolesterol?
Så mycket för att det är livsfarligt med hög kolesterol i maten! Proportioner
- Amningsperioden står i förhållande mot livslängden
- Tid mellan amningar står i förhållande mot fetthalten i modersmjölken
Detta gäller däggdjur... känner faktiskt inte till så många andra djur som diar... ;o)
Bokpromotion...
Tja, när det gäller att promota sin egen bok, så gäller det att ligga i - och inte minst att skapa rubriker. Men att ge sig på bröstmjölk kan inte vara någon välgrundad vetenskapligt bevisad tes bakom, det måste ha att göra med att Charlotte Erlandson-Albertsson är efter någon forskningstjänst/peng. Med tanke på vad hon attackerar så är det kanske någon "genustjänst"?
Eftersom vi är de biologiska varelser vi är, så finns det mer biologiska regler vi bryter emot, såsom antalet menstruationer, antalet barn och åldersskillnaden mellan dem o s v. Det vore kanske inte så farligt om det inte verkar som om det uppstår en hel del otrevligheter när vi bryter mot naturen... Cancer och annat... Men vänta lite bara så kommer nog Charlotte Erlandson-Albertsson med lite förslag på hur vi ska särskilja oss ännu mer från de djur vi egentligen är?
Och vad passar inte bättre än att ge sig på de senaste modedieterna?
PR... brrr...
Den smalaste maten är inte alltid den bästa för hjärnan. Och mår inte hjärnan bra mår inte resten av kroppen bra. Så det finns en poäng i att välja mat som är bra för hjärnan, tycker professor Charlotte Erlanson-Albertsson, författare till nya boken Mat för hjärnan. [Min fetstil]
(
Källa.)
Professor i Lund sågar nya GI-dieten - och förlorarna är kvinnor
Man blir trög i huvudet av GI-mat.
Den som vill vara intellektuellt rörlig ska satsa på kolhydrater och glukos.
- GI-dieten är inte heller bra för den som har probem med minnet, säger en svensk professor som skrivit en ny bok. [Min fetstil]
(
Källa.)
I alla fall då man vill promota något -
i detta fall sin egna bok - så bör journalisterna ställa lite olika uppfattningar mot varandra. Men dagens journalister är absolut inte ens värda namnet.
Det borde kanske påpekas att hennes slutsatser i vanlig ordning baseras på råttor - så lycka till med att ge råttor tre rätters husmanskostsbaserade måltider - och kycklingklubba till kaffet! Vill också påpeka att vi män är djur - inte råttor! :o)
//Zac
30) were present in the network at all time points, and the clusters extended to three degrees of separation. These clusters did not appear to be solely attributable to the selective formation of social ties among obese persons. A person's chances of becoming obese increased by 57% (95% confidence interval [CI], 6 to 123) if he or she had a friend who became obese in a given interval. Among pairs of adult siblings, if one sibling became obese, the chance that the other would become obese increased by 40% (95% CI, 21 to 60). If one spouse became obese, the likelihood that the other spouse would become obese increased by 37% (95% CI, 7 to 73). These effects were not seen among neighbors in the immediate geographic location. Persons of the same sex had relatively greater influence on each other than those of the opposite sex. The spread of smoking cessation did not account for the spread of obesity in the network. 
