Fortsätt till huvudinnehåll

Nationaldagen!

Varför kallar jag nu den 6:e Juni för den falska nationaldagen?
Tja, för det första tycker jag fortfarande att det suger att man gjorde en rockad och bytte bort annandag pingst mot nationaldagen... Tacka Anita Gradin för det! Sicket kasst byte - en garanterad måndag, d v s långhelg, mot en dag som två år av sju inträffar under en helg!

Varför 6:e Juni?

Det officiella skälet är att 6:e Juni 1809 så gjordes en grundlagsreform som lade grunden till vår demokrati; kungen, Karl XIII blev en sorts president. Nåja, det var i alla fall startskottet till reformer. Men bockskäggige Gustav Vasa hade också ett finger med i spelet, ty 6:e Juni 1523 så valdes han till kung. Men sannolikt spelade det in att dagen också var svenska flaggans dag. Runt sekelskiftet 18-/1900 så var det en nationell yra i sverige, och man letade förtvivlat efter en nationaldag, Karl XII:s dödsdag diskuterades men klokt nog ansåg man inte att novemberkylan skulle ge nationell skjuts på firaryran... (Jag menar betänk bara hur glada alla nazister verkar vara när de tågar runt i minusgrader.. )
1895 så tågade i alla fall tusentals barn med svenska flaggor ner till Skansen för det traditionella firandet, flaggorna blev ett signum för dagen och detta förstärktes ytterligare när det rådde nationell samling inför krigsutbrottet under första världskriget.

Lite... trevande?

Min egen erfarenhet av nationaldagsfirande är att det är lite krampaktigt, minst sagt. De flesta har ingen aning om varför vi ens firar dagen till ära, och ännu fler vet inte alls hur de skall bete sig och förhålla sig till en så pass okänd dag. Vi har de facto inga starka traditioner alls när det gäller nationaldagen.

  • Vi har inga vunna krig att fira - inga moderna sådana i alla fall.

  • Vi har inte heller någon frihetsrörelse att fira - inte i modern tid heller.

Det låter möjligen som om jag låter nedstämd när jag konstaterar punkterna ovan, men tvärtom!

Att vi levt i fred och i frihet så länge att vi glömt bort hur det är att leva i krig och ofrihet är i sanning en god sak!

Bara ur det perspektivet så lever vi i ett fantastiskt land som är väl värt att firas - men när och hur?

Midsommar!

Redan under de första samtalen kring nationaldagens vara eller icke vara så var midsommarafton en stark medtävlare. Jag själv tycker det är en perfekt dag, vädrets makter visar ofta på högtryck och det är en helt oreligiös, läs okristen högtid. Det är verkligen fest och toleransen tycks stå högt i tak. Det är inte för inte som mars - exakt 9 månader efter midsommarafton - har högst andel födda barn!
Herrman Lundqvist har skrivit en riktigt bra krönika om midsommar som sammanfattar det jag också tycker.

Förklaring

Varför skrev jag nu den falska nationaldagen? Nja, mest var det ett retoriskt grepp för att få dig att läsa vidare... Och läser du det här så lyckades jag ju! :o)


//Zac, som dock önskar alla en trevlig nationaldag, då alla säkert egentlige gör det som de brukar göra när de är lediga - men midsommar... då dj*vlar!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Enkelt matematik med SD:s egna siffror

Sverigedemokraterna(SD) går ut hårt med sin våldtäktsstatistik. Ingen direkt överraskning att man håller sig till noga utvalda siffror som styrker partiets genomgående tes att det är invandrare och invandringspolitiken bakom alla problem i samhället. Ettsvarspartiet Jag blir så road av anklagelsen från SD-håll att Piratpartiet "bara är ett enfrågeparti". Och visst så är det - det är bara demokratin som är i riskzonen och förtjänar denna fråga. SD är dock och förblir ett ettsvarsparti - "det är invandringens fel". Försök att ställa vilken fråga som helst, svaret kommer bli "det är invandringens fel". Lite mer jämförelser i slutet... Men våldtäkterna har ju ökat JÄTTEMYCKET?? Den lavinartade svenska ökningen är, precis som de flesta egentligen vet - att man låtit våltäktsbegreppet innefatta en massa andra sexuella brott ( mm ) - inte som SD ohederligt låtsas påvisa att ökningen enbart handlar om flyktingströmmarna. Mer socialklass 3 än "kultur"?

Nu får vi lugna oss ett par hekto...

Detta känns som ett av de mer viktiga blogginläggen jag gjort under denna valrörelse. Den vulgära kampanjen där man plockar upp utförsäkrade extremfall emot Alliansregeringen känns både osmaklig, fördummande och rent ut sagt ovärdig en svensk valrörelse. Lovvärt försök Och nej, det handlar absolut inte om att jag negligerar eller nedvärderar svårt sjuka människor med berättelser som är svåra att ta in. Det handlar om att vi nu får dessa extremfall uppslagna på löpsedlarna som om det vore det normala. Det handlar dels om fyrkantig byråkrati och ett lovvärt försök att rensa upp i det svårnavigerade träsk som sjukförsäkringsfrågorna vuxit upp till under de senaste 20 åren. Ja, mer om det lite senare i texten. Tragik i kubik (se update under min signatur) Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom som får hennes kroppsdelar att växa okontrollerat. Hon kräks ofta av sina smärtor och kommer enligt läkaren aldrig kunna arbeta igen. Men Försäkringskassan vill att hon söker jobb – socia

Och verkligheten då?

Är inte detta (går-)dagens, för att kanske inte säga årtiondets sämsta rubriksättning på ledarplats , någon ledarplats, alla kategorier? De jämställer således en person som fällts för dråp och för dubbla mord , dömd enligt konstens regler i en demokrati , som skall avtjäna resterande straff i sverige. en som fängslats och torterats för att ha utfört sina journalistiska principer och skrivit om demokratiska reformer i hemlandet ...  Jag trillade först på Expressens ledare på Nyhetstorken , men var tvungen att kolla upp om det verkligen var sant - trodde faktiskt först att det var en photoshoppad bild... Jag tror jag spyr! Men det är ganska symptomatiskt för historien om Annika Östberg , även om det är draget till sin extremaste spets av (den numera arbetslösa, hoppas jag) rubriksättaren på Expressen. Vi har gott om andra fångar som suttit länge i fängelse och som säkert skulle må bra av att luftas lite. Lite verklighetsförankring om jag får be! Att hon n