Fortsätt till huvudinnehåll

Många bäckar små...

Det lilla extra vi stoppar i oss mellan målen och egentligen inte registrerar för att "det gör ingen skillnad" kan i det långa loppet bli många extra kilon.
Källa: http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,662461,00.html Sicket dumt uttryck - enligt denna så är det väl lika mycket det som man stoppar i sig under målen?!

Ta ett exempel från vanliga livet:

Macka på fullkornsbröd, lättmargarin, lättost och paprika 188kcal Ungefär 9,5kg kilo extra/år
Så - där satt den! Ta en macka för mycket om dagen, dessutom en "nyttig" macka på min ära - och du går nästan upp 10kg på ett år! På mitt jobb handlar det mest om skorpor med lättmargarin... Efter lunch, 12:30 så är det lite vilt stirrande blickar efter 15:00 då eftermiddagsfikat kommer... Och då är det inte små lass med rotsaker etc som äts... Så mellanmål behövs då du äter mat som måste fyllas på var 3:e timme ungefär... //Zac

Kommentarer

  1. Oj, nu fick jag ett gott skratt - precis detta händer på mitt jobb!

    Har man uteslutit allt som ger mättnadskänsla o ätit "snåla" sallader på lunchen så blir suget oerhört! Då måste man tillföra kolisar vid mellanmålet - vid eftermiddagsfikat - dvs mackor av alla dess slag!

    Många förstår inte att jag fortfarande är mätt pga en mycket fet o proteinrik lunch :)

    SvaraRadera
  2. Jag ser detta varje dag, men kan inte förstå varför andra tycks vara så blinda för det som händer framför näsan på dem, eller snarare under näsan... ;o)

    Har speciellt en medarbetare som tar med sig en GB-pack så full med grönsaker och rotsaker varje dag att "tilltugget" morötter inte får plats utan tas bredvid, i en plastpåse! Men personens midjemått tycks öka ändå - vi pratar inte om någon fet, eller ens överviktig person - utan en helt normal person. Men midjemåttet, eller det jag skulle misstänka vara intern bukfetma tycks öka sakterliga.
    Frågan är om den personen är närmre hjärt-/kärlsjukdomar än vad andra, betydligt tyngre personer är?

    Kan också säga att det är ett j*vla spring till frukskålen och godisracket hela dagarna... Trots jätteportioner eller viktväktarpizzor med massa grönsaker till (been there, done that...)

    Som tur är så är det få av dem som lider av direkt fetma... :o(


    //Zac

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Spam, rasistiska och liknande kommentarer tas omedelbart bort. Ovidkommande, reklaminriktade och förvirrade kommentarer kan också tas bort utan misskund.
Inlägg äldre än en månad modereras, så ha tålamod för publiceringen.
Kontakta mig om du tycker dig ha blivit felbehandlad eller om du vill anmäla någon opassande kommentar.
Och du, snälla, håll dig till ämnet.
Alla kommentatorer står för sina egna åsikter.

Populära inlägg i den här bloggen

Alliansens valaffischer redux

Nu har Alliansen släppt sina affischer. Jag tycker de är skitsnygga, valet av bandspelarsymboler för att klargöra valet mellan framåt med Alliansen och snabbspolning bakåt med de RödGröna är riktigt bra: Men låt mig föreslå en också... Rösta Pirat     Mer om... Politik Bodströmsamhället Piratpartiet FRA-lagen Kultur Upphovsrätten //Zac, påminner om min bloggläsarundersökning Läs även andra bloggares åsikter om Piratpartiet , övervakning , privatliv ,  Politik , Boströmssamhället , Alliansen , valaffisch , humor , ironi   A B 1 2 , E x 1 , SvD , DN

Fula feminister?

Fula feminister? Njaa, de finns säkert givetvis. Det fulaste med feminismen är väl dock ideologin i sig som kommer till ytan här: Mer om... (anti)Feminism Jämställdhet Politik Marklundsfejket Om bloggen Annika Östberg Deasy //Zac, påminner om min bloggläsarundersökning Läs även andra bloggares åsikter om jämställdhet , antifeminism , feminism , politik , genus

Nu får vi lugna oss ett par hekto...

Detta känns som ett av de mer viktiga blogginläggen jag gjort under denna valrörelse. Den vulgära kampanjen där man plockar upp utförsäkrade extremfall emot Alliansregeringen känns både osmaklig, fördummande och rent ut sagt ovärdig en svensk valrörelse. Lovvärt försök Och nej, det handlar absolut inte om att jag negligerar eller nedvärderar svårt sjuka människor med berättelser som är svåra att ta in. Det handlar om att vi nu får dessa extremfall uppslagna på löpsedlarna som om det vore det normala. Det handlar dels om fyrkantig byråkrati och ett lovvärt försök att rensa upp i det svårnavigerade träsk som sjukförsäkringsfrågorna vuxit upp till under de senaste 20 åren. Ja, mer om det lite senare i texten. Tragik i kubik (se update under min signatur) Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom som f...