Fortsätt till huvudinnehåll

Roger Waters - The Wall

Jo, tjänar pengar gör han, Roger Waters, men vilken grym upplevelse han bjuder på!
Jag råkade vara en av tiotusentals lyckliga besökare igår kväll i Ericsson Globe Arena. Plats på parketten bland de kanske 20-30 bästa platserna som jag ser det; så nära att man ser gester och miner hos musikerna samtidigt som det är så pass långt ut att man ändå får känslan av helheten. Grymma platser var det!

Roger Waters - The Wall

En uppsättning av 'The Wall' i sin helhet, något omarbetad och uppdaterad är en sjukt mäktig föreställning! Efteråt var jag helt mörbultad och kände en fullständigt tomhet på känslor samtidigt som känslorna virvlade runt.
Ruskigt bra.
Visst är jag formad av att ha lyssnat på albumet säkert hundratals gånger, men det är oavsett ett oerhört starkt album med angeläget budskap och oerhört bra musik - kanske till och med den bästa temaplattan någonsin - alla band, alla kategorier?

Starkaste sekvensen

Efter det att Pink blivit galen och isolerat sig i sitt hotellrum och både kroppsligen och mentalt byggt upp sin inre mur mot omvärlden, så börjar tvivlen komma. Han iscensätter en inre rättegång och han "döms" till att riva muren och kliva ut i verkligheten igen.

Om klippet

Alltså dessa första projicerade filmsekvenser i musikstycket nedan, där barnen får träffa sina hemkomna fäder berör mig så oerhört, oerhört starkt. Jag fick blinka bort framvällande tårar under konserten och även nu igen, framför datorn. Jag var inte ensam om detta under konserten kan jag säga... Givetvis är det också så att den sammantagna och ackumulerade upplevelsen under konserten tidigare också spelar in. Men ansiktsuttrycket på flickan (ca 13sek in) - chock, misstro och sedan överväldigande känslor som nästan dränker henne och hon kan knappt få luft när hon stapplar fram till sin pappas trygga famn, är något så oerhört äkta. Flickans känslor för sin pappa, öppet och äkta. Det är den allra finaste bilden av faderskap för mig - även om det givetvis trots allt utspelas i skuggan av oändliga tragedier i krigets realitet.

Och på tal om fadersskap och kärlek så vill jag tacka min egen farsgubbe som gjorde denna resa till ett oförglömligt minne för livet - tack igen!

Rysarvarning som sagt


Överbetyg

Det enkla faktum att jag inte under showen saknade David Gilmour en enda gång, eller ens tänkte på honom måste vara ett extremt gott betyg väl? Näe, detta var nog min livs största konsertupplevelse och jag förväntar mig faktiskt inte att någon framtida skall nå högre, av lite olika skäl; dels så är 'The Wall' kanske mitt absoluta favoritalbum, i princip är alla min musikaliska hjältar runt de 60 idag och lär knappast hålla på att turnera så länge till och så slutligen är Roger Waters ett geni på att visualisera och dramatisera musiken - således lär jag aldrig knappast få uppleva dessa totala höjder under en och samma konsert någon mer gång i mitt liv...

Ja, eller vi får väl se! :o)


//Zac

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , AB12, Ex, SvD1, DN1 Kulturbloggen, Universum Noll

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Plötsligt händer det!

.. ja, undertecknad kommer rekommendera och nicka medkännande med en ledarartikel från Aftonbladet av, ingen mindre än, Anders Lindberg . Men under personkonflikter och anklagelser kors och tvärs i Vänster­partiet finns en genuin värdekonflikt där religiösa traditioner och jämställdhet ibland hamnar på kollisionskurs. Och hedersproblematik är inget teoretiskt problem. Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att ungefär 70 000 ungdomar, främst flickor mellan 16 och 25 år, begränsas i exempelvis val av partner. I dag är det möjligen ännu fler. Amineh Kakabaveh har nog en poäng i att den svenska vänstern i bred ­mening inte till fullo tagit till sig vidden av detta. Mordet på Fadime var en väckarklocka och mycket har hänt sedan 2002. Men tyvärr inte tillräckligt. Vänstern har ett rejält internt arbete att göra. Att kombinera synen på människor som fria varelser med egen vilja och kulturella strömningar som går på tvärs är inte enkelt. 

Är det något i vattnet?

Vad sjutton händer?? Verkligheten har blivit som någon typ av dålig LSD-tripp. Vi har en regering som lovar "de största miljösatsningarna någonsin" - och de skall i huvudsak levereras efter valet (då förhoppningsvis både MP o KD försvunnit, SD minskat och Fi imploderat). Vi har en flyktingmottagning som slagit dubbelknut på sig själv för att upprätthålla illusioner - jag menar "boende för vuxna ensamkommande barn"? På riktigt? Socialdemokraterna som "aldrig någonsin, någon gång, någonstans" skulle göra sig beroende av SD vansinniga när SD inte stödjer regeringens förlag om offentlig upphandling. En f d socialdemokratisk ledare och statsministerkandidat rensas ut av SAP i vad som tydligt ser ut som lite historierevisionism. Utan att någon bryr sig. Och jag börjar tycka synd om Juholt! (Kanske beroende på att även han börjar prata sanningar när slutet på S-karriären närmar sig). Det är regelrätt krig i många ytterområden med bakhåll mot räddnings

Och ändamålsglidningen är ett faktum...

Vad skönt att lagarna mot terrorism och grov brottslighet nu äntligen börjat användas! Vad tryggt vi medborgare har fått det. Och vad fel Piratpartiet och många andra fick! Tryggt!