Fortsätt till huvudinnehåll

Diabetiker och kosten

Diabetiker och kosten är ett brännhett ämne, framför allt sedan Annika vände och vred på Socialstyrelsen så att de med tillkämpande leenden var tvungna att tillstå att hennes kostråd inte bryter mot reglerna; kommenterat i '"Fettkriget"' och 'Carte blanche för LC-råd!'. Detta tillsammans med den utresning som Lars-Erik Holm, generaldirektör på Socialstyrelsen gjorde, kommenterat i 'Kostexperter stoppas efter risk för jäv' har gjort en hel del experter skitnödiga. Så L-E Holm kände sig tvungen att göra lite av en programförklaring i Läkartidningen. Den är ganska väntad tycker jag personligen, men i en kommentar så läser jag det klaraste och bästa jag läst om diabetiker och kosten. Jag publicerar det här i sin helhet, den bör få så stor spridning som möjligt tycker jag.

Överläkare Nils Olof Carlin skriver:
Diabetes är ett gemensamt namn för tillstånd där kroppens normala mekanismer för att ta hand om kostens kolhydrater är helt eller delvis satta ur spel. Dessa tillstånd leder för många drabbade till komplikationer med allvarliga skador i olika organsystem - kärl, njurar, ögon m fl. Vi vet att dessa skador orsakas i första hand av långvarigt förhöjda blodsockerhalter, i andra hand av höga cirkulerande insulinnivåer.

Om det ska gå att säkert undvika sådana komplikationer måste blodsockret kunna hållas på en väsentligen normal nivå. Men hur fungerar det i verkligheten för diabetespatienterna? Ett användbart mått är HbA1c som ger ett "medelvärde" av blodglukos under en längre tid. Den statistik som finns är föga uppmuntrande - minst hälften av patienterna ligger över värden som motsvarar ens de mest blygsamma krav på blodglukosreglering, och allvarliga komplikationer är ett stort problem för i första hand den drabbade men i andra hand för sjukvård och samhälle.

Uppenbart finns ett behov av förbättrad behandling - även om vi aldrig kan vänta att alla patienter har motivation att följa de bästa råden, om de skulle få sådana. Det är kosten som tillför de kolhydrater som blir till blodglukos, och som kroppen inte längre kan hantera utan hjälp. Förutom insulin finns flera farmaka att tillgå för att stötta kroppens hantering av blodsockret, men ännu finns inget sätt att ersätta förmågan hos en frisk pancreas att via insulin reglera blodsockerhalten efter en kolhydratrik måltid. Reglersystemet är skadat, och vad vi än gör (med dagens resurser) kan vi inte återge diabetikern en motsvarande förmåga - bloglukoshalten kommer att variera mellan höga och låga värden, på grund av oundvikliga variationer i farmakas effekter och mängden tillförda kolhydrater. Det ligger i sakens natur att osäkerheten blir större, ju större mängd kolhydrater - och större mängd farmaka - som tillförs, och därmed svängningarna i blodglukos. I det läget måste behandlingen satsa på att i första hand undvika låga blodsockerhalter som kan vara deletära på kort sikt. I stället satsar man på ett "säkert" medelvärde, med nödvändighet högre ju större svängningarna är, och får därmed acceptera komplikationsrisken.

Detta borde vara självklarheter och skulle inte ens behöva påpekas. Ingen diabetiker klarar att hantera stora mängder kolhydrater och ändå bibehålla blodglukosnivåer och insulinnivåer som är tillnärmelsevis normala. Det är mot den bakgrunden man måste inse vikten av socialstyrelsens kommande rekommendationer - kosten är det absoluta fundamentet för all diabetesbehandling, oavsett typer och patogeneser.

Nuvarande kostrekommendationer är uppenbart inte tillräckliga, trots att den expertis som nu ifrågasätts har med emfas bedyrat dess höga vetenskapliga kvalitet. Jag förmodar att häri ligger knuten - dessa experter har redan tagit ställning på ett sådant sätt att de inte gärna kan väntas ompröva sin ståndpunkt, något som är en förutsättning för ett paradigmskifte som är nödvändigt - inte minst om inte vårdtyngden av komplikationerna ska växa oss alla över huvudet, som många fruktar.

Som åskådare kan jag bara hoppas att de som nu skall granska evidensen och revidera kostråden verkligen är fria att ta ställning i sakfrågan utan prestige. Likaså hoppas jag att den framtida forskningen verkligen får möjlighet att utgå från patientens intressen snarare än näringslivets, och förutsättningslöst värdera kostens roll och inte bara farmakoterapins (med ACCORD-studien som varnande exempel).

Nils Olof Carlin
överläkare, Kärnsjukhuset, Skövde
(Källa.)

Tja, finns det något alls att tillägga? :o)


//Zac

Kommentarer

  1. Otroligt bra om diabetiker mår bra av Annika D:S LC råd!!! Eller om hon fått/får rätt. Lycka till från mig;) Jag kan skicka blommor också och hurra tre gånger, för att visa min goda vilja.

    Det verkar logiskt att olika sjukdomar behöver olika kost. Medelhavskost verkar funka för en hel del människor med ledgångsreumatism. Umeå Universitet har gjort en avhandling på en grupp under tre månader.

    "Varför en del experter blir skitnödiga" Eller någon annan heller förstår jag inte riktigt. Vi borde väl glädjas åt alla framsteg. Eller hur?


    Studier visar att en kost av fisk, olivolja och tillagade grönsaker kan ha en skyddande effekt beträffande utvecklingen av ledgångsreumatism. Däremot så undviker många reumatiker griskött. Det är ett faktum inget jag hittar på;)

    Det är väl underbart att det finns olika kostråd:);) Olja bra ibland, säkert sämre för vissa andra. Smör bra ibland, säkert sämre för vissa andra osv...Smör allltid bra för växande barn?... jo om de inte har vilande sjukdomar som bara väntar på att få bryta ut. Har de ledgångreumatism i släkten så är kanske olja bättre trots allt? Kanske bryter det ut vid en infektion eller livskris vare sig man äter olja eller smör som barn.

    Ny forskning visar mycket på genetiska anlag för sjukdomar. Vi kan nog skapa den "perfekta" människan i framtiden. Är det det som detta "matkrig" egentligen handlar om... Att vi ska försöka utrota sjukdom. Jag tror att vi ska lära oss av allt, även sjukdomar....t.ex. empati för andra kanske...? Den friska människan är en utopi. Det har alltid funnits sjukdomar och kommer förmodligen alltid att göra det. Vissa sjukdomar är långvariga. Men det behöver inte betyda låg livskvalitet. Det bestämmer vi själva. Sedan så spelar omvärldens och även politikernas syn på sjukdom in för hur vi mår psykiskt men även fysiskt. Kosten är av MYCKET stor betydelse för hälsan. Men den är inte allt.

    Sedan så kan det ju funka olika på olika människor också.

    En del blir skitnödiga av gris andra tydligen av olja? Varför vi med UK är kroniskt skitnödiga är en gåta. Vem löser den?

    SvaraRadera
  2. Det där med skitnödiga var mest en kommentar till att många blev nervösa när kollegor underkändes då de har lite för mycket monitära intressen i sådant som juridiskt kallas jäv... :o)


    //Zac

    SvaraRadera
  3. "Likaså hoppas jag att den framtida forskningen verkligen får möjlighet att utgå patientens intressen snarare än näringslivet" skrev du...

    Menar du nyliberala forskningsinstitut och tankesmedjor:) Hur mycket är de beredda att sponsra en moderat valkampanj...

    SvaraRadera
  4. Jag ändrade lite i originalinlägget så det framgår tydligare att det inte är jag som skrivit kommentaren i Läkartidningen... :o)

    Själv tänker jag dock på rena lobbygrupper/intresseorganisationer som betalar lön till professorer som också sitter med och tar fram kostråd, för friska och för sjuka.


    //Zac

    SvaraRadera
  5. Eller kommersiella multinationella företag som köper sig en professor som kan sälja deras kemiska hälsovådliga smörja genom Livsmedelsverket?

    Tänker då på en viss herr Vessby och Unilever.

    Jämfört med det verkar nästan Rössner och hans företag Viktklubb seriöst och utan jäv?

    SvaraRadera
  6. Beröm till alla läkare som vågar sticka upp huvudet ur gropen och stå för vad han/hon tycker i kostfrågan!
    Det är inte lätt att vara först på barrikaderna, men har man fler bakom sig så..
    Heder åt Annika som var först.. och heder åt dem i Andra Vågen..
    Snart blir det väl Hela Havet Stormar?..*S*

    SvaraRadera
  7. Ja det är verkligen modigt!

    Ja vi får hoppas att det leder till "Hela havet stormar"
    Kosten MÅSTE komma i fokus. Det är verkligen på tiden. Sedan efter det också förhoppningsvis även annan förebyggande hälsovård än kosten, som ger livskvalitet. Det hoppas jag blir nästa led...Att personer vågar stå upp för dess betydelse för hälsan.

    SvaraRadera
  8. Jag tar stora mängder kortison i omgångar. Det höjer blodsockret jättemycket. Istället för insulin ligger jag lågt (vissa tider mycket lågt) med kolhydrater och dricker grönt te. Det funkar bra och jag har på ett halvår fått ner morronblodsockervärdena i kortisonfria perider en enhet. Jag pratar med flera läkare om detta (ingen diabetesläkare dock). Ingen protesterar utan ger mig sitt stöd.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Spam, rasistiska och liknande kommentarer tas omedelbart bort. Ovidkommande, reklaminriktade och förvirrade kommentarer kan också tas bort utan misskund.
Inlägg äldre än en månad modereras, så ha tålamod för publiceringen.
Kontakta mig om du tycker dig ha blivit felbehandlad eller om du vill anmäla någon opassande kommentar.
Och du, snälla, håll dig till ämnet.
Alla kommentatorer står för sina egna åsikter.

Populära inlägg i den här bloggen

Uppror i etablerade led!

Nu knävlar så händer det saker - SvD skriver idag: De första bevisen för att konsumtion av snabba kol-hydrater ökar risken för att få hjärtsjukdomar sätter ny fart på kritiken mot våra näringsrekommendationer. Ledande expert kräver en radikal omläggning och menar att budskapet om att äta mindre fett kan ha bidragit till fetmaepidemin. (Källa.)
Den "ledande experten" är Frank Hu, som man har stött på i massa sammanhang, riktigt respekterad forskare. Och det är inga dåliga bomber han slänger på det nuvarande paradigmet/etablissemanget:
... de så väl etablerade råden att minska det totala fettet är ett överförenklat budskap som saknar vetenskapligt belägg
... fördelarna med fettminskning gäller mättat fett, det vill säga fett från djurriket, och härdade transfetter, medan växtfetter kan ha god effekt
... nackdelen med antifettpropagandan är att den stimulerar till ökad konsumtion av snabba kolhydrater
... ökar den glykemiska belastningen, det vill säga höjer blodsocker…

Plötsligt händer det!

.. ja, undertecknad kommer rekommendera och nicka medkännande med en ledarartikel från Aftonbladet av, ingen mindre än, Anders Lindberg.
Men under personkonflikter och anklagelser kors och tvärs i Vänster­partiet finns en genuin värdekonflikt där religiösa traditioner och jämställdhet ibland hamnar på kollisionskurs.Och hedersproblematik är inget teoretiskt problem. Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att ungefär 70 000 ungdomar, främst flickor mellan 16 och 25 år, begränsas i exempelvis val av partner.I dag är det möjligen ännu fler.Amineh Kakabaveh har nog en poäng i att den svenska vänstern i bred ­mening inte till fullo tagit till sig vidden av detta. Mordet på Fadime var en väckarklocka och mycket har hänt sedan 2002.Men tyvärr inte tillräckligt. Vänstern har ett rejält internt arbete att göra. Att kombinera synen på människor som fria varelser med egen vilja och kulturella strömningar som går på tvärs är inte enkelt. 

Och ändamålsglidningen är ett faktum...

Vad skönt att lagarna mot terrorism och grov brottslighet nu äntligen börjat användas!
Vad tryggt vi medborgare har fått det.
Och vad fel Piratpartiet och många andra fick!

Tryggt!