6 aug. 2007

Lokal mat

Kalops med rödbetor och pytt i panna.
Klassisk svensk husmanskost håller på att få upprättelse.
En forskningsstudie visar att den är det hälsosammaste alternativet för oss nordbor - nyttigare än den hyllade medelhavsdieten.
(Källa.)

Jag kan mycket väl tänka mig att det snarast beror på det höga intaget av mättat fett och det relativt låga intaget av oljor och dylikt. För att inte tala om en massa F1-kh och mängder av lightprodukter...
För oss renodlade LC:are så är husmanskost inget vidare bra, med basen i potatis och gryn, men jag tror fortfarande att normal kost fungerar för normala människor - normal kost i ex husmanskost då. Vi med delvis förstörd ämnesomsättning blir tvungna att hålla oss till LC. (tvungen och tvungen - jag trivs med det som sjutton!)

Japaner, japaner, japaner...

Den visade att t ex av de japaner som levde som amerikanare amerikaner (i USA), fast åt den nästan fettfria japanska kosten så dog dubbelt så många än de som levde japanskt, men åt amerikanskt! (Länk.)
Och det har ju på samma sätt visat sig att medelhavskosten inte har någon direkt verkan på oss om vi äter den, här i Skandinavien. Så sannolikt har hälsan, och då speciellt hjärt-/kärlhälsan ganska mycket att göra med livssituationen generellt - stress miljö etc. Kanske är det omöjligt att bara plocka ett russin ur kakan och tro att vi ändå skall få effekterna från hela kakan? Detta är nog speciellt viktigt när det gäller LC och vår paradhäst stenålderskosten:

Stenålderskosten och hälsofördelar

Frågan är om vi följer stringensen i resonemanget ovan så är det onekligen lite frågetecken kring många LC-anhängares förfäktande av att stenåldersbaserad kost, här och nu skulle i hög grad göra att hjärt-/kärlsjukdomar skulle försvinna. Jag citerar mig själv från det tidigare inlägget 'LC - fair and balanced':
  • Kopplingen till stenålderkost ger mer eller mindre alla hälsofördelarna ett stenåldersleverne ger.
    • Rätt - Att leva mer artriktigt ger faktiskt bättre hälsa.
    • Fel - De levde ett radikalt annorlunda liv vad gäller stress och vardagsmotion. Så det är omöjligt att påstå att vi vinner allt genom att plocka ett russin ur kakan.

Vi nordbor

Vi nordeuropéer har antagligen delvis gjort oss motståndskraftiga mot laktosintolerans, d v s gjort mycket lokala anpassningar. Här har nog evolutionen därtill spelat en stor roll då den som inte tålde mjölk under den svåra vintern antagligen snabbt gick åt - evolutionen rejält tillspetsad alltså.
Inte alls som tolerans mot spannmål där de formodade effekterna kommer först efter vi ha förökat oss... - åderförkalkning, diabetes och diverse andra sjukdomar. Där kan inte evolutionen alls selektera ut de "missanpassade".

Glömt dillkött?

Dillkött är ju inte heller dumt. Intressant att söt-surt är så pass vanligt i gammal klassisk husmanskost, jag tror att de flesta yngre faktiskt på allvar tror att det var först med den orientaliska/kinesiska matlagningskonsten som kom med de söt-sura smakerna...


//Zac
PS. Och ja, jag uppmärksammade att receptet på dillkött reddes med mjöl, rekommenderas att reda det med grädde och en klick creme fraiche istället. Eller varför inte ett par äggulor, som Nillan föreslår i kommentarerna nedan?

19 kommentarer:

  1. Arnold Schwarzenegger6 augusti 2007 21:40

    " ... japaner som levde som amerikanare ... "

    Amerikaner heter det väl.

    Amerikanare är amerikanska bilar.

    SvaraRadera
  2. :o) Point taken - rättat!


    //Zac

    SvaraRadera
  3. Jag tror ju att stenåldersmänniskor upplevde lika stark stress som vi, den stora skillnaden var att de normalt hade lugna perioder då de kunde återhämta sig. Det är dem vi saknar idag.

    De flesta idag har inte ens en chans att koppla av under semestern, speciellt inte om man har familj.

    Sedan är det ju ganska väl visat att de flesta europeer får stora hälsovinster av feta mejeriprodukter. Då naturligtvis bara de som tål mjölk. Det visar ju att den allmäna opinionen om stenålderskost troligen är en sanning med modifikation då många påstår att vi inte är anpassade till mejeriprodukter.

    Däremot tror jag att behandlingen av de flesta majeriprodukterna idag, homogenisering, pastörisering m.m. kan göra dem mer eller mindre skadliga. Jag har t.ex. hört från flera håll att fettet i homogeniserad mjölk är så finfördelat att det faktiskt tränger igenom tarmslenhinna oförändrat, vi får då icke artegna fetter direkt in i blodet på samma sätt som från vår artegna mjölk. När det gäller humanmjölk är det ju meningen eftersom det nyfödda barnet inte har förmågan att spjälka fettet i tarmen, när det däremot gäller t.ex. komjölk är det vitalt att fettet först spjälkas i tarmen till sina enskilda fettsyror innan de tas upp och i kroppen sätts samman till vår arts fetter.

    Det hade varit intressant att se en studie som testar hälsoeffekterna på ren komjölk i jämförelse med pastöriserad och homogeniserad. Jag är ganska säker på att fördelarna med smittprevention av den senare inte uppväger nackdelarna.

    Man kan ju fråga sig om ett avvärjt dödsfall på 1 miljon konsumenter är värt att hundra tusen får en märkbart försämrad hälsa. Jag kan till och med tänka mig att tillsammans med andra faktorer kan förstörd mjölk orsaka fler dödsfall än ev. smitta.

    Obs, siffrorna är grova gissningar!

    SvaraRadera
  4. Kenneth Ekdahl
    "Obs, siffrorna är grova gissningar!"

    Vi tror dig.

    SvaraRadera
  5. Har Ni tänkt på att glutenintolerans har ökat i sverige? Danmark med för den delen. Fast det är väl nästan en fördel för de flesta att utesluta vete, m.fl sädesslag ur kosten.

    SvaraRadera
  6. Ökningen av glutenintolerans kanske kan förklaras med att kroppen bara kan hantera en viss mängd gifter av olika slag, exakta mängderna är naturligtvis individuella, när man nått sin gräns börjar man få symptom. När man nått den gränsen är glyten och laktos de två första som testas, man testar aldrig att utesluta nitrit, konstgjorda sötningsmedel eller andra tillsatser.

    Andelen gluten eller laktos har ju inte ökat i vår kost på ett sätt som motsvarar ökningen av intolerans, däremot har det tillkommit en massa andra ämnen i vår kost som stämmer betydligt bättre med tidpunkten för ökningen.

    SvaraRadera
  7. Det är inte ovanligt att glutenintolerans debuterar efter en rejäl influensa med mag-tarmbesvär. När allt tarmludd är borta blir man automatiskt även laktosintolerant, då det intekan produceras laktas. När man korrigerat sin kost så att tarmluddet återkommer brukar ofta laktasproduktionen fungera igen. Men visst finns det de som förblir intoleranta både för gluten, såväl som laktos.

    SvaraRadera
  8. Då kan alltså de inflammationsdrivande vegetabiliska fetterna vara en delorsak?

    Sedan minskar säkerligen förmågan att hantera inflammaioner försämras av diverse olika beståndsdelar i kosten. Det mest rimliga tycker jag borde vara att söka orsaken i de kost- och miljöfaktorer som tillkommit under samma period som ökningen av dessa problem. Jag skulle inte bli förvånad om brist på friskt fett kan vara en delorsak. Dels för att fett hämmar inflammationer och dels för att det mekaniska slitaget på tarmväggarna minskar om man smörjer tarmarna med fett i stället för att ständigt slite ner dem med osmältbara fibrer.

    SvaraRadera
  9. I gamla tider fanns mycket lite färsk mjölk att tillgå på vintern, då gick korna i sin. Det var ost och smör som främst kunde sparas och där ingår inte laktosen. Möjligen kunde man förvara messmör och mesost (som ju huvudsakliken är laktos) och äta på vintern.
    Att konsumera färsk mjölk i större mängder är en huvudsakligen en sentida vana som kräver kylskåp. När man gjorde smör själv, var det kärnmjälken man drack, den var nog oftast surnad.

    SvaraRadera
  10. Mjölk förvarades ofta i en ganska djupa grävda brunnen eller i jordkällaren som höll en temperatur som mjölken höll sig lite längre i. Filmjölk var inte ovanligt, eller surmjlök.

    Men det är nog riktigt att man inte drack några stora mängder färsk mjölk, och då bara vissa delar av året. Men det är ju ändå så att de flesta av oss här i norra europa, och ett antal folk i andra delar av världen, har en genetisk anpassning för att kunna bryta ner laktos, vilket torde innebära att det på flera olika håll varit en såpass stor evolutionär fördel med en sådan anpassning att den spritts mer allmänt i flera olika populationer.

    Många hos oss som betraktas som laktosintoleranta är det ju också bara under en begränsad tid, utesluter man all laktos under en tid så kommer produktionen av laktas igång igen.

    Jag tror alltså att ökningen av laktosintolerans beror på något helt annat, troligen samma faktorer som orsakar flera av de olika allergier som ökat under samma tid.

    Orsaken till det bör i första hand sökas i de faktorer i kost och miljö som tillkommit när ökningen började och som ökat i samma takt som ökningen. Personligen misstänker jag någon av alla de tillsatser som börjat användas i maten, dagens förstörande bearbetning av mjölken eller möjligen det minskande fettinnehållet i maten eller det ökande innehållet av förstörda eller på annat sätt otjänliga fetter.

    SvaraRadera
  11. Älskar all Husmanskost :o) Mycket går att fixa enl LowCarb bara man har lite fantasi, typ dillköttet du nämner.

    Det enda jag kan sakna är den kokta potatisen :o(

    SvaraRadera
  12. Hej, man kan vispa ner ett par äggulor /ägg i såsen så får man utomordentlig redning. Hälsn Nillan

    SvaraRadera
  13. Bra kommentar, jag lade till det i inlägget Nillan.


    //Zac

    SvaraRadera
  14. Många ostar reder bra också, jag använder ofta parmesanost, men det beror ju på ifall man vill ha den smaken.

    Man kan även röra ner en stor klick smör när det kokat klart, om det finns någon liten syra i såsen så tjocknar det, t.ex. om man har vin i såsen. Jag har fått uppfattningen att det då är viktigt att den inte kommer i kok igen efter att man monterat ner smöret, då kan det tydligen skära sig.

    Hittade ett recept att utgå ifrån: smörsås.

    Man kan lugnt ignorera de fettskrämda kommentarerna. :-)

    SvaraRadera
  15. Alltså - för alla som inte gör sin egen bea - testa! Det är inte så vidare svårt, tar lite tid - och blir fantastiskt!


    //Zac

    SvaraRadera
  16. Höns-ris-curry: Utan ris. Är himla gott. Dvs Kokt kyckling med curry. Grädde istället för mjölredning. Något grönt till!

    SvaraRadera
  17. Oavsett lokalisation, så kan en inflammation inte vara bra för kroppen. Jag tycker att resonemanget om en inflammationsdrivande kost, en insulindrivande kost, tillsammans kan förorsaka många sjukdomar.

    Jag säger som Vikings Mamma; mera FETT till folket, margarinhatarnas vänner. Där är nog en stor bov, margarinet.

    SvaraRadera
  18. Höns-ris-curry: Utan ris. Är himla gott. Dvs Kokt kyckling med curry. Grädde istället för mjölredning. Något grönt till!

    SvaraRadera
  19. Arnold Schwarzenegger9 december 2010 08:10

    " ... japaner som levde som amerikanare ... "

    Amerikaner heter det väl.

    Amerikanare är amerikanska bilar.

    SvaraRadera

Spam, rasistiska och liknande kommentarer tas omedelbart bort. Ovidkommande, reklaminriktade och förvirrade kommentarer kan också tas bort utan misskund.
Inlägg äldre än en månad modereras, så ha tålamod för publiceringen.
Kontakta mig om du tycker dig ha blivit felbehandlad eller om du vill anmäla någon opassande kommentar.
Och du, snälla, håll dig till ämnet.
Alla kommentatorer står för sina egna åsikter.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...