Fortsätt till huvudinnehåll

Lätt när andra betalar notan

Claes Svedberg, 51, vill ha ett nytt liv.
Ett liv i frihet.
Så han säljer allt han äger, rubbet.
– Det är ingen protest mot konsumtionssamhället, säger Claes.
..
Det spelar ingen roll, jag har inte så stora krav på tillvaron. Bara det räcker till mat så ska det inte vara några problem.

(Källa.)

Först så känns detta oerhört imponerande att inte låta sig vara knuten till materiella ting, sedan kommer funderingarna. Givetvis så lever denna Claes således under tiden på att andra behåller sina saker, och t o m så många att det blir över till Claes för att låna.
Om alla gjorde likadant så skulle det givetvis snabbt bli brist på allt och total anarki bland dessa omateriella människor... Inte så imponerande längre, kanske?

Som kultursektor kanske?

Lite som en del t ex inom kultursektorn och inom den värsta extremistiska och förvirrade vänstern som alltid vill att andra skall betala.
Det är lätt att följa sina egna principer så länge som någon annan står för notan...
Ta t ex Karl Marx som fick upphället betalt av sin goda vän och mecenat Engel och inte minst Marx's fru, vars lyxliv också betalades med andras pengar.


//Zac, påminner om min bloggläsarundersökning
PS. Förresten har jag absolut inget emot Claes, han är fri att göra precis vad han vill. Dessutom verkar han vara en ganska skön typ. :o)

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vadå Liberal-fallos??

Jag fattar inte ståhejet?  Och som vimpel: 

Plötsligt händer det!

.. ja, undertecknad kommer rekommendera och nicka medkännande med en ledarartikel från Aftonbladet av, ingen mindre än, Anders Lindberg . Men under personkonflikter och anklagelser kors och tvärs i Vänster­partiet finns en genuin värdekonflikt där religiösa traditioner och jämställdhet ibland hamnar på kollisionskurs. Och hedersproblematik är inget teoretiskt problem. Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att ungefär 70 000 ungdomar, främst flickor mellan 16 och 25 år, begränsas i exempelvis val av partner. I dag är det möjligen ännu fler. Amineh Kakabaveh har nog en poäng i att den svenska vänstern i bred ­mening inte till fullo tagit till sig vidden av detta. Mordet på Fadime var en väckarklocka och mycket har hänt sedan 2002. Men tyvärr inte tillräckligt. Vänstern har ett rejält internt arbete att göra. Att kombinera synen på människor som fria varelser med egen vilja och kulturella strömningar som går på tvärs är inte enkelt. 

Är det något i vattnet?

Vad sjutton händer?? Verkligheten har blivit som någon typ av dålig LSD-tripp. Vi har en regering som lovar "de största miljösatsningarna någonsin" - och de skall i huvudsak levereras efter valet (då förhoppningsvis både MP o KD försvunnit, SD minskat och Fi imploderat). Vi har en flyktingmottagning som slagit dubbelknut på sig själv för att upprätthålla illusioner - jag menar "boende för vuxna ensamkommande barn"? På riktigt? Socialdemokraterna som "aldrig någonsin, någon gång, någonstans" skulle göra sig beroende av SD vansinniga när SD inte stödjer regeringens förlag om offentlig upphandling. En f d socialdemokratisk ledare och statsministerkandidat rensas ut av SAP i vad som tydligt ser ut som lite historierevisionism. Utan att någon bryr sig. Och jag börjar tycka synd om Juholt! (Kanske beroende på att även han börjar prata sanningar när slutet på S-karriären närmar sig). Det är regelrätt krig i många ytterområden med bakhåll mot räddnings