Fortsätt till huvudinnehåll

När Hitler och Roosevelt diskriminerade Owens

Som sagt, det är bra om man blir påmind lite då och då:

En upprörd debatt utbröt i USA eftersom Adolf Hitler inte gratuerade Jesse Owens genom att skaka hand med honom. Den amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt brydde sig heller aldrig om att skicka någon gratulation till honom.

Owens själv tog det hela med jämnmod. ”I wasn’t invited to shake hands with Hitler, but I wasn’t invited to the White House to shake hands with the president, either”, var hans kommentar när den tyska nazismens behandling av honom kom på tal.

När Jesse Owens efter hemkomsten till USA skulle hyllas på det förnäma hotellet Walde of Astoria i New York, var han dessutom tvungen att ta varuhissen upp till festlokalen. Svarta fick inte åka i de vanliga hissarna. I Tyskland hade han fått bo på samma hotell, gå på samma restauranger och åka med samma bussar som de vita.

För Owens var rasismen i Tyskland inte värre än den var i Alabama eller i övriga USA.

(Från som citerar en artikel ur Pennan och Svärdet, 2008)

En ytterligare sak - det var väl tvivel om ens Hitler var på plats när Owens tävlade och fick sin medalj?


//Zac

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Plötsligt händer det!

.. ja, undertecknad kommer rekommendera och nicka medkännande med en ledarartikel från Aftonbladet av, ingen mindre än, Anders Lindberg . Men under personkonflikter och anklagelser kors och tvärs i Vänster­partiet finns en genuin värdekonflikt där religiösa traditioner och jämställdhet ibland hamnar på kollisionskurs. Och hedersproblematik är inget teoretiskt problem. Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att ungefär 70 000 ungdomar, främst flickor mellan 16 och 25 år, begränsas i exempelvis val av partner. I dag är det möjligen ännu fler. Amineh Kakabaveh har nog en poäng i att den svenska vänstern i bred ­mening inte till fullo tagit till sig vidden av detta. Mordet på Fadime var en väckarklocka och mycket har hänt sedan 2002. Men tyvärr inte tillräckligt. Vänstern har ett rejält internt arbete att göra. Att kombinera synen på människor som fria varelser med egen vilja och kulturella strömningar som går på tvärs är inte enkelt. 

Är det något i vattnet?

Vad sjutton händer?? Verkligheten har blivit som någon typ av dålig LSD-tripp. Vi har en regering som lovar "de största miljösatsningarna någonsin" - och de skall i huvudsak levereras efter valet (då förhoppningsvis både MP o KD försvunnit, SD minskat och Fi imploderat). Vi har en flyktingmottagning som slagit dubbelknut på sig själv för att upprätthålla illusioner - jag menar "boende för vuxna ensamkommande barn"? På riktigt? Socialdemokraterna som "aldrig någonsin, någon gång, någonstans" skulle göra sig beroende av SD vansinniga när SD inte stödjer regeringens förlag om offentlig upphandling. En f d socialdemokratisk ledare och statsministerkandidat rensas ut av SAP i vad som tydligt ser ut som lite historierevisionism. Utan att någon bryr sig. Och jag börjar tycka synd om Juholt! (Kanske beroende på att även han börjar prata sanningar när slutet på S-karriären närmar sig). Det är regelrätt krig i många ytterområden med bakhåll mot räddnings

Och ändamålsglidningen är ett faktum...

Vad skönt att lagarna mot terrorism och grov brottslighet nu äntligen börjat användas! Vad tryggt vi medborgare har fått det. Och vad fel Piratpartiet och många andra fick! Tryggt!