Fortsätt till huvudinnehåll

Mannen är vanelögnare!

Jo, så ser tydligen i alla fall det amerikanska samhället på män vs kvinnor.
I fallet med Charlie Sheen och hans (snart ex-) fru. Hon är saftigt berusad och hävdar att han misshandlat henne - en knuff och ett strypgrepp.
Polisen plockar med sig den nyktra karln direkt.

Nyktra karln? 0,4‰??

Tja, innan 1990 så hade han lagligt fått köra bil i Sverige så... emedan frugan kanske fått skaka galler då hon låg uppe vid gränsvärdena för grovt rattfylleri.

Typiskt

Slängs det ut en anklagelse om kvinnomisshandel så spelar det tydligen ingen större roll hur övriga indicier eller rena bevis ser ut. Är inte det tecken på hur pass könsförtryckta vi män är så vet jag då inte.
Är det verkligen bara jag som blir irriterad?

Mer om...



//Zac, påminner om min bloggläsarundersökning

Läs även andra bloggares åsikter om jämställdhet, antifeminism, feminism, politik, Charlie Sheen, kvinnomisshandel AB123, Ex, DN, HD, UNT1, Kuriren, BT

Kommentarer

  1. "Är det verkligen bara jag som är irriterad"
    Nej det är det nog inte, men människan är bortkollrad. Vi förtrycker alla någon/något. Kan du se sambandet med århundraden av inprogrammering? Är det inte dags att fundera lite djupare över vad är det som är manligt och kvinnligt? Vi är som robotar och behöver byta ut gamla vanor mot nya. Könsförtryckta kvinnor och män skulle jag vilja påstå att vi är. Vi är som skådespelare som spelar roller media bl.a. tutar i oss vad som är manligt och kvinnligt. De visar oss inte vad som är mänskligt. Du ser detta? Men blundar du lite med ena ögat? Själv så kommer jag på mig med att blunda med båda ögonen alltför ofta. Något som bara kan avhjälpas med ständig uppmärksamhet....på sig själv! Andra uppmärksammar vi lätt. Men gamla vanor måste vi byta ut individuellt var och en. I annat fall så lever vi kvar bortkollrade och sovande om vårt eget ansvar för att skapa en bättre värld där män och kvinnor lever sida vid sida. Vi har vårt individuella ansvar för kollektivet. Men vi kan ju vända på steken....stackars män det är ju de som är offren. Varför ser ingen....Kanske är de uppmärksammade på andra saker som triggar igång dem, det saknas inte ämnen i världen där obalans råder. Tänk om alla dessutom blev antifeminister....Huva! ;)

    mvh
    Lisbeth

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Spam, rasistiska och liknande kommentarer tas omedelbart bort. Ovidkommande, reklaminriktade och förvirrade kommentarer kan också tas bort utan misskund.
Inlägg äldre än en månad modereras, så ha tålamod för publiceringen.
Kontakta mig om du tycker dig ha blivit felbehandlad eller om du vill anmäla någon opassande kommentar.
Och du, snälla, håll dig till ämnet.
Alla kommentatorer står för sina egna åsikter.

Populära inlägg i den här bloggen

Alliansens valaffischer redux

Nu har Alliansen släppt sina affischer. Jag tycker de är skitsnygga, valet av bandspelarsymboler för att klargöra valet mellan framåt med Alliansen och snabbspolning bakåt med de RödGröna är riktigt bra: Men låt mig föreslå en också... Rösta Pirat     Mer om... Politik Bodströmsamhället Piratpartiet FRA-lagen Kultur Upphovsrätten //Zac, påminner om min bloggläsarundersökning Läs även andra bloggares åsikter om Piratpartiet , övervakning , privatliv ,  Politik , Boströmssamhället , Alliansen , valaffisch , humor , ironi   A B 1 2 , E x 1 , SvD , DN

Fula feminister?

Fula feminister? Njaa, de finns säkert givetvis. Det fulaste med feminismen är väl dock ideologin i sig som kommer till ytan här: Mer om... (anti)Feminism Jämställdhet Politik Marklundsfejket Om bloggen Annika Östberg Deasy //Zac, påminner om min bloggläsarundersökning Läs även andra bloggares åsikter om jämställdhet , antifeminism , feminism , politik , genus

Nu får vi lugna oss ett par hekto...

Detta känns som ett av de mer viktiga blogginläggen jag gjort under denna valrörelse. Den vulgära kampanjen där man plockar upp utförsäkrade extremfall emot Alliansregeringen känns både osmaklig, fördummande och rent ut sagt ovärdig en svensk valrörelse. Lovvärt försök Och nej, det handlar absolut inte om att jag negligerar eller nedvärderar svårt sjuka människor med berättelser som är svåra att ta in. Det handlar om att vi nu får dessa extremfall uppslagna på löpsedlarna som om det vore det normala. Det handlar dels om fyrkantig byråkrati och ett lovvärt försök att rensa upp i det svårnavigerade träsk som sjukförsäkringsfrågorna vuxit upp till under de senaste 20 åren. Ja, mer om det lite senare i texten. Tragik i kubik (se update under min signatur) Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom som f...