Fortsätt till huvudinnehåll

Ingo, the champ!

Ingo - Ingemar Johansson är nu borta, den påtvingade walk-over som tog sin början på 90-talet då hans person sakta försvann in i demensens dimmor slutade nu med en teknisk knockout. Faktiskt är det bara den tredje gången som han knockas - om man räknar in hans professionella karriär. 26 proffsmatcher och han förlorade faktiskt bara två!

Boxningschamp!

Man måste komma ihåg några saker, dels att Ingo faktiskt tog världsmästarbältet när det bara fanns ett endaste bälte att fightas om. Han var stor, enormt stor - jag har för mig att hans match innan New York, på Ullevi drog över 50.000 pers! Å andra sidan så var han i världstoppen under en tid då jag tror mig kunna påstå att kvalitén inte var direkt hög.

Duktig boxare

Men en duktig boxare var han, defensivt och taktiskt i världsklass - och högern, den magiska högern som per ren automatik bara krachade in när läget infann sig. Möjligtvis en av de hårdaste högrarna någonsin.

Efterbörd

En av de saker som boxningen har kvar ifrån Ingo är hans sätt. Belevad, modeintresserad, välklädd, lugn och direkt mänsklig vid sidan av ringen. Det var en sensation vid tiden då många boxare knappt kunde stava till sitt namn och tillbringade mer tid bakom galler än i ringen. Han satte standarden som många andra, t o m Muhammed Ali, senare tog vid och förfinade ytterligare.

Egen förtjänst

Att han blev världsmästare var helt hans egen förtjänst i ringen, hans taktik fungerade till 100% och Floyd Patterson visste inte ens vad som träffat honom när han gick i golvet. Den där mytomspunna sommarnatten 1959, då tre miljoner svenskar lär ha suttit uppe på natten och storögt lyssnat på radioreferatet. Televerkets växel lär ha brutit samman på kvällen när 15.000 göteborgare ringde och beställde telefonväckning.

Enkel match(?)

Floyds manager, Cus D'Amato, hade fört fram sin boxare försiktigt och slugt, med blåbär för att bygga upp självförtroendet och vänta in Rocky Marcianos pension - han som aldrig förlorade en endaste match! Plötsligt dök det upp en europeisk utmanare, en f d stenläggare från Göteborg. Givetvis trodde man att det var ett lätt byte och en match svart och vit gav betydligt mer pengaklirr i kassan. Men så gick det som det gick!

Misshandel

Floyd själv vann bältet i en av de sämsta titelmatcherna genom tiderna, mot Archie Moore, en då 43-årig boxare som till slut gjorde en bit över 200 proffsmatcher! Floyd hade ingen chans mot bättre boxare som var på väg upp, det var snarast ren slakt och förnedring i de två matcherna mot Sonny Liston.

Muhammed Ali

För att inte tala om hat-matchen mot Muhammed Ali, som han hånade oavbrutet innan matchen genom dels att kalla honom för hans "slavnamn", Cassius Clay, men också genom att han gjorde narr av hans religion och politiska engagemang. Ali hämnades också genom att hålla Floyd på benen, noga se till att inte slå ut honom innan han mörbultat honom rejält. I varje clinch så väste Ali: "Whats my name?" i en tydlig hänvisning till Floyds användande av hans gamla namn.
I 12 ronder blev han misshandlad och förnedrad innan domaren avbröt matchen. Ali i sin tur, hade nog gladerligen fortsatt plåga honom en bra stund till. Efter matchen var för all del Floyd både ödmjuk och storsint - och erkände storheten i sin antagonist.

Mer om Ingo

DN: "Maken till knock har vi aldrig skådat"
DN: En gång mästare, alltid en mästare
AB: ”För Floyd Patterson går boxningen före allt annat”
AB: Hyllningen: Ingo-staty
AB: Så minns vännerna Ingemar Johansson
SvD: Läsarna hyllar "The champ"
SvD: ”Den störste fightern har lämnat oss”
SvD: Ingemar Johansson dog med sonen vid sin sida
SvD: ”Slaget lämnar aldrig en mästare”
SvD: ”Glöm Gunde och Klüft – Ingemar var den ende”
SvD: Känd för sin höger – ”Tors hammare”
SvD: "En av de absolut största"


//Zac
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Kommentarer

  1. Tack, superpinsamt misstag ändrat + ett par småändringar + ett stavfel.


    //Zac

    SvaraRadera
  2. En fin hyllning till en fighter och person som även jag kände stort för!

    SvaraRadera
  3. Tack, jag ville det skulle bli en sansad och ärlig liten hyllning, med lite fascinerande boxningshistoria.

    Kanske jag lyckades m a o! ;o)


    //Zac

    SvaraRadera
  4. En fin hyllning till en fighter och person som även jag kände stort för!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Spam, rasistiska och liknande kommentarer tas omedelbart bort. Ovidkommande, reklaminriktade och förvirrade kommentarer kan också tas bort utan misskund.
Inlägg äldre än en månad modereras, så ha tålamod för publiceringen.
Kontakta mig om du tycker dig ha blivit felbehandlad eller om du vill anmäla någon opassande kommentar.
Och du, snälla, håll dig till ämnet.
Alla kommentatorer står för sina egna åsikter.

Populära inlägg i den här bloggen

Uppror i etablerade led!

Nu knävlar så händer det saker - SvD skriver idag: De första bevisen för att konsumtion av snabba kol-hydrater ökar risken för att få hjärtsjukdomar sätter ny fart på kritiken mot våra näringsrekommendationer. Ledande expert kräver en radikal omläggning och menar att budskapet om att äta mindre fett kan ha bidragit till fetmaepidemin. (Källa.)
Den "ledande experten" är Frank Hu, som man har stött på i massa sammanhang, riktigt respekterad forskare. Och det är inga dåliga bomber han slänger på det nuvarande paradigmet/etablissemanget:
... de så väl etablerade råden att minska det totala fettet är ett överförenklat budskap som saknar vetenskapligt belägg
... fördelarna med fettminskning gäller mättat fett, det vill säga fett från djurriket, och härdade transfetter, medan växtfetter kan ha god effekt
... nackdelen med antifettpropagandan är att den stimulerar till ökad konsumtion av snabba kolhydrater
... ökar den glykemiska belastningen, det vill säga höjer blodsocker…

Plötsligt händer det!

.. ja, undertecknad kommer rekommendera och nicka medkännande med en ledarartikel från Aftonbladet av, ingen mindre än, Anders Lindberg.
Men under personkonflikter och anklagelser kors och tvärs i Vänster­partiet finns en genuin värdekonflikt där religiösa traditioner och jämställdhet ibland hamnar på kollisionskurs.Och hedersproblematik är inget teoretiskt problem. Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att ungefär 70 000 ungdomar, främst flickor mellan 16 och 25 år, begränsas i exempelvis val av partner.I dag är det möjligen ännu fler.Amineh Kakabaveh har nog en poäng i att den svenska vänstern i bred ­mening inte till fullo tagit till sig vidden av detta. Mordet på Fadime var en väckarklocka och mycket har hänt sedan 2002.Men tyvärr inte tillräckligt. Vänstern har ett rejält internt arbete att göra. Att kombinera synen på människor som fria varelser med egen vilja och kulturella strömningar som går på tvärs är inte enkelt.

Och ändamålsglidningen är ett faktum...

Vad skönt att lagarna mot terrorism och grov brottslighet nu äntligen börjat användas!
Vad tryggt vi medborgare har fått det.
Och vad fel Piratpartiet och många andra fick!

Tryggt!