Fortsätt till huvudinnehåll

Ibland föredras tydligen svarta pengar framför vita?

"Vaxholmsfallet" blev ett begrepp 2004 när kommunen anlitade det lettiska byggbolaget Laval för att bygga om en skola. De lettiska byggarbetarna tjänade drygt 13 000 kronor i månaden samt kost och logi, vilket fick stora delar av vänstern att rasa över orättvisa villkor.
Ombudsmannen från Byggnads som skrek "Go home" blev snabbt bönhörd. Letterna tvingades åka hem när en facklig blockad fick deras arbetsgivare att gå i konkurs.
Drygt tio år senare är det "Mariefredsmodellen" som är i ropet. Det handlar om eldsjälar som har startat ett projekt där utländska romer i stället för att tigga får klippa gräs, putsa fönster och städa åt ortsbefolkningen. Den rekommenderade timlönen om 75 kronor i timmen motsvarar en månadslön på runt 12 000 kronor.
Men trots att det – till skillnad från i Vaxholm – inte tycks betalas in några skatter alls hyllas modellen denna gång även från vänsterhåll. Häromdagen nominerades en av initiativtagarna till Aftonbladets pris "Svenska hjältar".
Men varför ses egentligen Mariefredsborna som hjältar i dag, medan byggbolaget Laval betraktades som skurkar i går?
(Källa.)

Letter är ju knappast europas rikaste folk heller, jobb som resulterar i skatteintäkter - till skillnad från svartarbeterna som Romer tydligen bjuds på. Det är konstigt.

Men sedan när har vänstern någonsin varit logisk och stringent?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Plötsligt händer det!

.. ja, undertecknad kommer rekommendera och nicka medkännande med en ledarartikel från Aftonbladet av, ingen mindre än, Anders Lindberg . Men under personkonflikter och anklagelser kors och tvärs i Vänster­partiet finns en genuin värdekonflikt där religiösa traditioner och jämställdhet ibland hamnar på kollisionskurs. Och hedersproblematik är inget teoretiskt problem. Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att ungefär 70 000 ungdomar, främst flickor mellan 16 och 25 år, begränsas i exempelvis val av partner. I dag är det möjligen ännu fler. Amineh Kakabaveh har nog en poäng i att den svenska vänstern i bred ­mening inte till fullo tagit till sig vidden av detta. Mordet på Fadime var en väckarklocka och mycket har hänt sedan 2002. Men tyvärr inte tillräckligt. Vänstern har ett rejält internt arbete att göra. Att kombinera synen på människor som fria varelser med egen vilja och kulturella strömningar som går på tvärs är inte enkelt. 

Enkelt matematik med SD:s egna siffror

Sverigedemokraterna(SD) går ut hårt med sin våldtäktsstatistik. Ingen direkt överraskning att man håller sig till noga utvalda siffror som styrker partiets genomgående tes att det är invandrare och invandringspolitiken bakom alla problem i samhället. Ettsvarspartiet Jag blir så road av anklagelsen från SD-håll att Piratpartiet "bara är ett enfrågeparti". Och visst så är det - det är bara demokratin som är i riskzonen och förtjänar denna fråga. SD är dock och förblir ett ettsvarsparti - "det är invandringens fel". Försök att ställa vilken fråga som helst, svaret kommer bli "det är invandringens fel". Lite mer jämförelser i slutet... Men våldtäkterna har ju ökat JÄTTEMYCKET?? Den lavinartade svenska ökningen är, precis som de flesta egentligen vet - att man låtit våltäktsbegreppet innefatta en massa andra sexuella brott ( mm ) - inte som SD ohederligt låtsas påvisa att ökningen enbart handlar om flyktingströmmarna. Mer socialklass 3 än "kultur"?

Och verkligheten då?

Är inte detta (går-)dagens, för att kanske inte säga årtiondets sämsta rubriksättning på ledarplats , någon ledarplats, alla kategorier? De jämställer således en person som fällts för dråp och för dubbla mord , dömd enligt konstens regler i en demokrati , som skall avtjäna resterande straff i sverige. en som fängslats och torterats för att ha utfört sina journalistiska principer och skrivit om demokratiska reformer i hemlandet ...  Jag trillade först på Expressens ledare på Nyhetstorken , men var tvungen att kolla upp om det verkligen var sant - trodde faktiskt först att det var en photoshoppad bild... Jag tror jag spyr! Men det är ganska symptomatiskt för historien om Annika Östberg , även om det är draget till sin extremaste spets av (den numera arbetslösa, hoppas jag) rubriksättaren på Expressen. Vi har gott om andra fångar som suttit länge i fängelse och som säkert skulle må bra av att luftas lite. Lite verklighetsförankring om jag får be! Att hon n