Fortsätt till huvudinnehåll

Dags att stryka könsmaktsordningen? För kvinnorna?

Lite lokalankytning för mig: 
Alternativ till våld erbjuder stöd till främst män som slår sin partner i ett förhållande. Om behandlingen hjälper vet man inte. Inga resurser finns för uppföljningar.
(Källa.)

De som söker hjälp fungerar ofta normalt i samhället. Men de sliter med ett dåligt mående och är i en relation som är på väg att bryta upp, berättar Nordén.
– En del mår inte väl. Det kan vara depressiva problem, existensproblem, en del har överkonsumtion av alkohol som nästan lutar mot ett missbruk, säger Nordén och tillägger att många även uppfyller kriteriet för en psykiatrisk diagnos; som depression och ångestproblematik.
– De som kommer till oss har förstått att de har ett beteende som inte är funktionellt.

Gruppen i utanförskap? 

Och de som inte söker hjälp frivilligt? 
En inte alltför avancerad gissning är att de har samma profil, men tvärtom inte fungerar i samhället längre - depressiva problem, utanförskap, existensproblem, missbruk, depression och andra psykiska problem. 

Inbyggt i män? 

Från samhällets sida tycks man i huvudsak vara inriktad på att straffa snarare än försöka lösa grunden till problemen. 
Och nej, de slår inte för att de är män, det är snarare missbruk och psykiska problem i botten. Vem kan motsäga det? 

Vem är mest sinnessjuk, egentligen? 

Ibland får jag en stark känsla att detta utelämnas i debatten. 
Mycket för att det motsäger patriarkaliska teorier i att män är latenta kvinnomisshandlare och användandet av våld skulle vara sanktionerat av ett mansstyrt samhälle. Och inte att våldet de facto är ett uttryck för utanförskap, sjukdom och missbruk. Tyvärr kommer det ideologiskt tvingande engagemanget fortsätta och därmed bortser man från eventuella lösningar. 
Själv tycker jag att kostnaden - en slutgiltig avskrivning av fantasiluftslottet kring en osynlig könsmaktsordning - trots allt är liten när man jämför med ett förväntat resultat - en reell chans att lyfta en del kvinnor permanent ut ur ett helvete där våld och misshandel är del av livspusslet. Men inte för vissa, de offrar gladeligen sina systrar för att upprätthålla argumenteringen om onda män. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Alliansens valaffischer redux

Nu har Alliansen släppt sina affischer. Jag tycker de är skitsnygga, valet av bandspelarsymboler för att klargöra valet mellan framåt med Alliansen och snabbspolning bakåt med de RödGröna är riktigt bra: Men låt mig föreslå en också... Rösta Pirat     Mer om... Politik Bodströmsamhället Piratpartiet FRA-lagen Kultur Upphovsrätten //Zac, påminner om min bloggläsarundersökning Läs även andra bloggares åsikter om Piratpartiet , övervakning , privatliv ,  Politik , Boströmssamhället , Alliansen , valaffisch , humor , ironi   A B 1 2 , E x 1 , SvD , DN

Enkelt matematik med SD:s egna siffror

Sverigedemokraterna(SD) går ut hårt med sin våldtäktsstatistik. Ingen direkt överraskning att man håller sig till noga utvalda siffror som styrker partiets genomgående tes att det är invandrare och invandringspolitiken bakom alla problem i samhället. Ettsvarspartiet Jag blir så road av anklagelsen från SD-håll att Piratpartiet "bara är ett enfrågeparti". Och visst så är det - det är bara demokratin som är i riskzonen och förtjänar denna fråga. SD är dock och förblir ett ettsvarsparti - "det är invandringens fel". Försök att ställa vilken fråga som helst, svaret kommer bli "det är invandringens fel". Lite mer jämförelser i slutet... Men våldtäkterna har ju ökat JÄTTEMYCKET?? Den lavinartade svenska ökningen är, precis som de flesta egentligen vet - att man l...

Nu får vi lugna oss ett par hekto...

Detta känns som ett av de mer viktiga blogginläggen jag gjort under denna valrörelse. Den vulgära kampanjen där man plockar upp utförsäkrade extremfall emot Alliansregeringen känns både osmaklig, fördummande och rent ut sagt ovärdig en svensk valrörelse. Lovvärt försök Och nej, det handlar absolut inte om att jag negligerar eller nedvärderar svårt sjuka människor med berättelser som är svåra att ta in. Det handlar om att vi nu får dessa extremfall uppslagna på löpsedlarna som om det vore det normala. Det handlar dels om fyrkantig byråkrati och ett lovvärt försök att rensa upp i det svårnavigerade träsk som sjukförsäkringsfrågorna vuxit upp till under de senaste 20 åren. Ja, mer om det lite senare i texten. Tragik i kubik (se update under min signatur) Annica Holmquist, 55, lider av en svår sjukdom som f...