Fortsätt till huvudinnehåll

Manligt med självmord?

Det gör mig rasande. Uttrycket ”utökat självmord” som ofta används när en man dödat även fru och/eller barn är vidrigt.
Det är mord och inget annat.
Jag bryr mig inte om hur dåligt de här männen mår.
Väldigt många kvinnor är också arbetslösa, blir övergivna, förgås av svartsjuka, sorg eller andra kval.
Men de beväpnar sig inte, tar inte med sig barnen i döden eller skjuter den otrogne maken.
Visst, det händer. Allt händer.
Men det är undantag, inte regel.
(Källa.)

Nu är det väl knappast någon "regel" då det tragiskt nog är går 2,6 män på varje kvinna som begår självmord (2010). Att det är män som i övermått begår självmord är och förblir tydligen ett mansproblem som ingen bryr sig om.

Jennifer Wegerup fortsätter: 

Är det något problem vårt samhälle borde ta tag i på allvar så är det mansrollen, som år 2013 ännu är så bedrövligt fyrkantig, begränsande och farlig.
Vad är det exakt i mansrollen som är "så bedrövligt fyrkantig, begränsande och farlig" att Jennifer Wegerup säger att det är regel att män begår utökat självmord?

Omanligt om något?

Ingen jag någonsin har hört talas om ser utökade självmord eller ens vanliga självmord som något särskilt manligt, snarast tvärtom.
Att spöa på kärringen, våldta okända kvinnor eller krypa på en däckad flicka, slå ens ungar eller ge sig på svagare och mindre än en själv är heller knappast något som någon människa i vårt land ser som manligt? Eller så måste Jennifer Wegerup umgås i heeelt andra kretsar än vad jag gör...

Läs mer om problem med mansrollen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vadå Liberal-fallos??

Jag fattar inte ståhejet?  Och som vimpel: 

Plötsligt händer det!

.. ja, undertecknad kommer rekommendera och nicka medkännande med en ledarartikel från Aftonbladet av, ingen mindre än, Anders Lindberg . Men under personkonflikter och anklagelser kors och tvärs i Vänster­partiet finns en genuin värdekonflikt där religiösa traditioner och jämställdhet ibland hamnar på kollisionskurs. Och hedersproblematik är inget teoretiskt problem. Ungdomsstyrelsen uppskattade 2009 att ungefär 70 000 ungdomar, främst flickor mellan 16 och 25 år, begränsas i exempelvis val av partner. I dag är det möjligen ännu fler. Amineh Kakabaveh har nog en poäng i att den svenska vänstern i bred ­mening inte till fullo tagit till sig vidden av detta. Mordet på Fadime var en väckarklocka och mycket har hänt sedan 2002. Men tyvärr inte tillräckligt. Vänstern har ett rejält internt arbete att göra. Att kombinera synen på människor som fria varelser med egen vilja och kulturella strömningar som går på tvärs är inte enkelt. 

Är det något i vattnet?

Vad sjutton händer?? Verkligheten har blivit som någon typ av dålig LSD-tripp. Vi har en regering som lovar "de största miljösatsningarna någonsin" - och de skall i huvudsak levereras efter valet (då förhoppningsvis både MP o KD försvunnit, SD minskat och Fi imploderat). Vi har en flyktingmottagning som slagit dubbelknut på sig själv för att upprätthålla illusioner - jag menar "boende för vuxna ensamkommande barn"? På riktigt? Socialdemokraterna som "aldrig någonsin, någon gång, någonstans" skulle göra sig beroende av SD vansinniga när SD inte stödjer regeringens förlag om offentlig upphandling. En f d socialdemokratisk ledare och statsministerkandidat rensas ut av SAP i vad som tydligt ser ut som lite historierevisionism. Utan att någon bryr sig. Och jag börjar tycka synd om Juholt! (Kanske beroende på att även han börjar prata sanningar när slutet på S-karriären närmar sig). Det är regelrätt krig i många ytterområden med bakhåll mot räddnings